F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 11-12/97
i n t e r n e t u t g å v a n
|
I reportaget redogörs för hela IB:s uppbyggnad, med namn, adresser, bilnummer och porträtt på anställda agenter.17 maj utkommer FiB/K nr 10/73 med en rad konkreta belägg för påståendena i föregående nummer. Här berättas om Gunnar Ekberg, en IB-agent som infiltrerat svenska vänsterorganisationer, bl a Palestinarörelsen. Ekberg har även spionerat för Sveriges och Israels räkning i Mellanöstern. Ekberg har också arbetat som provokatör med antisemitiska flygblad. I reportaget beskrivs också hur IB tillsammans med folk från israeliska underrättelsetjänsten gjort inbrott på egyptiska ambassaden i Stockholm. En svensk kapten i handelsflottan har också rapporterat till IB om säkerhetsanordningar i en egyptisk hamn.Försvarsministern tvingas erkänna att IB existerar och bekräftar i stort den bild av IB som ges i reportagen.Redan efter det första numret skriver Håkan Isacson, f d IB-anställd och uppgiftslämnare till IB-avslöjandena, till försvarsministern och berättar om en rad brott som begåtts under hans tid på IB. En privatperson anmäler FiB/K och ifrågasätter om tidningen inte gjort sig skyldig till spioneri och tryckfrihetsbrott. JK konstaterar i juni att det inte fanns något skäl för åtal för tryckfrihetsbrott.Den varma sommaren efter oljekrisens vinter 1973 blir händelserik. Svenska folket följer i direktsändning i TV bankdramat vid Norrmalmstorg. I augusti dör svenskarnas mest älskade författare Vilhelm Moberg och i september är det riksdagsval. Dagen före valet dör kung Gustav VII Adolf. Resultatet i valet blir dött lopp mellan blocken och vi får jämviktsriksdagen. Socialdemokraterna fortsätter att regera.Den 27 september återkommer FiB/K med nya avslöjanden. Samma dag utkommer Peter Bratts bok IB och hotet mot vår säkerhet. En artikel beskriver hur en överste i IB:s tjänst spionerat mot Vietnam och Kina och tagit fram uppgifter som gått vidare till CIA. I ett annat reportage "SAP och spionaget" beskrivs hur Olof Palme träffat IB-chefen Elmér regelbundet. Det senare visar sig vara en planterad lögn av en provokatör som uppsökt IB-avslöjarna under sommaren. I numret finns också en uppräkning av de viktigaste punkterna i Bratts bok, bl a avslöjandet att Försvarets Radioanstalt hade knäckt de hemliga koderna till den diplomatiska telegraftrafiken från ett antal avlägsna länders ambassader i Stockholm.Några dagar senare anmäler justitieminister Lennart Geijer boken och tidningen till tryckfrihetsåtal främst för uppgifterna om Försvarets Radioanstalt.Chefsåklagare Robèrt har under sommaren pliktskyldigt utrett anklagelserna mot IB och kommer fram till att de fåtaliga brott som kan konstateras är preskriberade. Parallellt börjar han utreda om inte de som påtalat brotten, dvs journalisterna, var brottslingar, dock utan att dessa delges någon misstanke om brott.Den 19 oktober avskriver Robèrt IB-ärendet samtidigt som han beslutar anhålla IB-avslöjarna. Dessa grips några dagar senare och SÄPO genomför en husrannsakan på bl a Folket i Bilds redaktion och tar tidningens bildarkiv i beslag. Så småningom fälls avslöjarna och döms för spioneri och JK lägger i strid med grundlagen ned tryckfrihetsåtalet mot Bratt. Jan Guillou överklagar till hovrätten och sedermera HD som vägrar prövningstillstånd.I en kommentar till HD:s beslut skriver Jan Myrdal i FiB/K att "Högsta domstolen beslöt alltså inte att pröva IB-domen mot Jan Guillou. Vi vet alla varför. En sådan prövning vore politiskt olämplig. En sådan prövning skulle kosta politiker karriären. En sådan prövning skulle leda till att brottsliga ämbetsmän bestraffades. En sådan prövning skulle leda till att förbrytare inom IB ställdes inför rätta för sina brott. Därför ville Högsta Domstolen inte pröva fallet."Artikeln ledde till att justitiekansler Ingvar Gullnäs beslöt väcka tryckfrihetsåtal mot FiB/K:s ansvarige utgivare Greta Hofsten för "beljugande av myndighet". Det var första gången som en tryckfrihetsjury fått pröva IB-frågan. Greta Hofsten friades.IB-avslöjandena och den fortsatta handläggningen väckte våldsamma protester. Hundratals brev och resolutioner skickades till regeringen från politiska organisationer, fackföreningar och enskilda. Protestmöten hölls och IB-kommittéer bildades över hela landet. IB-frågan fick långtgående konsekvenser. IB-agenternas gärningar och ansvaret för verksamheten har aldrig utretts ordentligt.Hösten 1973 - ett halvår efter IB-avslöjandena - berättar Birger Elmér inför riksdagens försvarsutskott att man fortfarande har 1.500 "frivilliga medarbetare" runtom i landet. Och två år senare, under den s.k. sjukhusaffären, dras åter triangeln IB, SÄPO och de socialdemokratiska arbetsplatsombuden fram i ljuset.Affären skadade regeringens anseende kraftigt och försvagade FiB/K på ett sätt som tidningen aldrig kunde återhämta sig från. Men IB-affären väckte också anklang i folkdjupet.I ett brev till Jan Guillou i fängelset skriver lantarbetarhustrun Anna-Britt Nordén i Dala-Floda:"Hej Jan!
Har varit i tvättstugan i dag. Slog på radion när jag kom hem o. hörde en professor intervjuas om IB-domarna. Ävenledes han tyckte som vi. Sen talade Lars Gustafsson och tyckte som vi. Näml. att det här landet går oss ur händerna. ... Nej, nu måste jag stryka in tvätt, ge korna mat o. elda. Nils är i skogen o. hugger timmer och även ved. Det snöar." (Röster om IB. Gidlunds 1974)
| Här följer Lars Gustafssons tal från ett möte med IB-kommitén den 6/1 -74. Han känner sig "mycket hedrad" av att Folket i Bild idag trycker om talet. "Jag fruktar att det är ungefär lika aktuellt idag", skriver han från sintillfälliga boning i Hamburg. |
 |  Lars Gustafssons tal 1974 |
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 11-12/97
i n t e r n e t u t g å v a n
