Bland positiva förändringar i Israel noterar kommittén en lag mot våld inom idrott, regler för att underlätta etiopiska judars deltagande i samhället och planer för ekonomisk utveckling inom vissa sektorer av arabiskt, drusiskt och tjerkessiskt samhällsliv. Men de negativa förändringarna är desto fler.
Kommittén är bekymrad över att det idag i praktiken finns två separata samhällssystem, ett judiskt och ett icke-judiskt, i Israel.
Utbildningsväsendet är delat i ett på hebreiska och ett på arabiska.
En ny lag, ”Admission Committees Law” (2011), gör det möjligt för inte minst lokala bostadsföreningar att förvägra någon rätten att bo i ett område om denne bedöms ”opassande för det sociala livet inom gemenskapen”. Ingenting i israelisk lag förbjuder idag särbehandling av medborgare från olika minoriteter och kommittén ”rekommenderar starkt” Israel att i sin lagstiftning införa ett förbud mot rasistisk diskriminering, som också omfattar etnisk och religiös tillhörighet.
Flera nya israeliska lagar, som ”Israel Land Administration Law” (2009), och ett tillägg till ”Negev Development Authority Law” (2010), gör det möjligt att systematiskt beröva minoriteter deras land och tillgång till utbildning och samhällelig service. Ett särskilt tillägg till ”Regional Councils Law” (2009) möjliggör begränsning av icke-judiska minoriteters deltagande i det politiska livet. Lagen om ”Citizenship and Entry into Israel” avskaffar, med få undantag, möjligheten till återförening av familjer bestående av israeliska
medborgare och personer från ockuperade områden.
Kommittén kräver stopp för den nya planerade ”Law for the Regulation of the Bedouin Settlement in the Negev” som, om den godkänns, skulle legalisera den pågående politiken av husförstörelser och fördrivning av beduiner. Israel måste överge ”Law to Prevent Infiltration” riktad mot asylsökande och flyktingar, genomföra åtgärder för bättre skydd av migrantarbetare, minska de ekonomiska klyftorna mellan judiska och icke-judiska samhällen och agera för minskad arbetslöshet och bättre utbildning bland icke-judiska kvinnor. Könsbaserad diskriminering måste upphöra, och villkoren för vissa judiska minoritetsgrupper, som
Mizrahi, förbättras, sammanfattar rapporten.
Kommittén är bekymrad över det ökade bosättarvåldet mot palestinierna på ockuperat område, vandaliserandet av muslimska och kristna helgedomar och att det idag finns två helt separata rättssystem – ett civilt för israeler och ett militärt för palestinier. 90% av anmälningarna om bosättarvåld läggs åt sidan utan utredning.
Palestinska barn döms, tvärtemot internationella regler, i militärdomstolar. Systemet med murar, avspärrningar och särskilda
vägar bara för judiska bosättare riktar sig helt och hållet mot palestinierna – ett brott mot FN:s regler mot ”all form av politik och
praktik av rasistisk segregation och apartheid”. Systemet med ”administrativt förvar” av misstänkta på obestämd tid måste upphöra.
De nuvarande ekonomiska och andra hindren för palestinier att i israeliska domstolar söka kompensation för sina förluster under
Israels offensiv i Gaza måste undanröjas.
Ett speciellt problem rör Israels systematiska förstörelse av palestiniers och beduiners egendom, för att ge plats för nya judiska
bosättningar. I detta arbete deltar så kallade ”Speciella Planeringskommittéer”, bestående av bosättare själva delaktiga i
fördrivningen av palestinierna. FN-kommittén kräver att Israel helt överger den nuvarande politiken och garanterar palestinier och
beduiner deras rätt till egendom, land och naturresurser, speciellt vatten. Även den ”dramatiska och oproportionerliga” blockaden av Gaza måste hävas och invånarna där tillförsäkras tillgång till all byggmateriel som behövs för återuppbyggnad av hem och civil
infrastruktur. Den sårbara situationen för de syriska medborgarna på de ockuperade Golanhöjderna måste ses över vad gäller jord, bostäder och basal service.
Israel måste, avslutar kommittén, äntligen sätta i kraft rekommendationerna i 2001 års Durban-deklaration mot rasism, rasistisk diskriminering , xenofobi och likställd intolerans, och det uppföljande dokumentet från ”Durban Review Conference” 2009. Landet”rekommenderas starkt” att se över sin nuvarande position att inte följa dessa dokument, utveckla sin dialog med människo-rättsorganisationer och regelbundet rapportera till kommittén om de framsteg som görs. Frågan är vad som händer om man inte gör detta. Kommer det internationella samfundet att agera? Eller klarar man av att i det långa loppet ändå leva med en etniskt rensad och segregerad stat i Mellanöstern av samma typ som den gamla apartheidregimen i Sydafrika?
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Debattör och medlem i Palestinagrupperna
