F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  4/98
i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

Hakim skriver att han vill bjuda in en nazist eller organiserad rasist för att "avslöja ruttenheten i deras ideologier och deras omänskliga värderingar". Hans avsikt är vällovlig och jag sympatiserar med hans vilja att visa att nazisterna är våldsextremister. Men att låta högskolan bli ett forum där nazister får framträda står i strid med vad jag anser vara högskolans uppgifter och kan skada tilltron till högskolan som vetenskaplig institution.

Jag vill citera vad jag tidigare sagt: Nazismen strider mot allt vad högskolan står för: demokrati, mänskliga rättigheter, vetenskap, beprövad erfarenhet och internationell förståelse. Att bjuda in nazister till högskolan ger rörelsen en icke önskad legitimitet. Det underminerar, på ett symboliskt plan, samhällets beslutsamhet att sätta bestämda gränser mot nazismen och vad den representerar.
Mohsen Hakim påstår vidare att hans akademiska frihet begränsas om grundlagens bestämmelse om att det allmänna ska verka för demokratins idéer skrivs in i högskolelagen. I grundlagen står det vidare att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans frihet och värdighet. Det är minst sagt en besynnerlig tanke att just detta avsnitt i grundlagen skulle stå i vägen för den akademiska friheten!

Vid arbetet med högskolelagen 1992 diskuterades om en reglering i enlighet med grundlagen behövdes. Flera remissinstanser förordade att en rad allmänna mål skulle gälla för utbildningen, bland annat nämndes att demokrati och etisk medvetenhet skulle gälla för utbildningen. I propositionen till högskolelagen förklarade den dåvarande utbildningsministern Per Unckel (m) att han kände stark sympati för det förhållningssätt som förslagen gav uttryck för. Han framhöll att demokratins centrala principer och den respekt för människors lika värde som de bygger på är av fundamental betydelse för vårt samhälle. Fria universitet och högskolor borde, enligt propositionen, utgöra en pådrivande kraft till stöd för sådana i vårt samhälle grundläggande värderingar.

I propositionen sades att denna ambition hängde samman med strävanden efter personlig utveckling i form av kunskapssökande, kritiskt tänkande och förmåga till självständig problemlösning och att i egentlig mening fria universitet och högskolor inte kan existera i samhällen som förnekar dessa värden.
Att frågan ändå inte reglerades i högskolelagen motiverades av att värden som är grundläggande för hela vårt samhälle - och inte specifika för universitet och högskolor - knappast skulle få ytterligare tyngd genom att skrivas in i högskolelagen.
Enligt min mening finns det anledning att ompröva detta ställningstagande. Det finns ett värde i att universitetens och högskolornas uppgifter i det demokratiska samhället kommer till uttryck i den lag som direkt gäller deras verksamhet. Vid en paneldebatt arrangerad av Judiska församlingen i Stockholm den 8 februari framkom att samtliga partier står bakom denna tanke.

Det uppdrag Mohsen Hakim har som lärare vid högskolan förändras inte i och med tillägget till högskolelagen. Att säga nej till nazister som föreläsare eller deltagare i paneldebatter anordnade av högskolan är ytterst inte en fråga om lagar utan om omdöme och anständighet.

Carl Tham
Utbildningsminister

Mohsen Hakim svarar

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  4/98
i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

---