F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T
b o k p å b e g ä r a n
HÄRDSMÄLTA
- Jag tar tappat lusten att ge ut din roman, skriver Per I. Gedin i ett brev till författaren.- Du kan riva kontraktet och trycka ut din bok själv.Den var enligt Gedin ingenting mindre än "en pamflett riktad mot mig och mina kolleger". Särskilt illa hade han han tagit vid sig av Tucholsky-allusionen om gatlyktetändarna.- Om inte bokförläggarna anammar den nya tekniken så kan det går för dem och deras förläggareförening som det gick för gaslyktetändarna och deras skrå!Uppsägningen av det undertecknade kontraktet är givetvis lagvidrig och har därför handlagts av Författarförundet, som är mitt fackliga organ. En ekonomisk uppgörelse har nu träffats och rent juridiskt är därför saken ur världen. Kvar står den irreparabla skadan, smärtan av en bruten vänskap och förlusten av ett förtroende.I den debatt som uppstått har Per I. Gedin antytt att boken inte uppfyller rimligt ställda kvalitetskrav. Låt gå för det - men varför antog han den då medan vi fortfarande var "vänner"?Bakom uppsägningen ligger förutom den personliga upprördheten också ett ofta ältat missnöje med mitt fackliga engagemang för författarnas sak. Inför offentligheten vill han givetvis inte inte vigå detta sakförhållande utan hävdar i stället att det rör sig om en "personlig schism". Jag påstås vara den mest "förläggarfientliga" författaren i Sverige; jag försatt enligt Per I. Gedin min "historiska chans" som författaraförbundets ordförande - vilket jag var från 1987 till 1995 - att närma författarförbundet till bokförläggareföreningen, vars ordförande under några år hette Per. I Gedin. Som krona på verket ställde jag mig i spetsen för den upphovsmannastyrda rättighetsorganisationen ALIS - Administration av Litterära Rättigheter i Sverige. Förläggarföreningen, som av rädsla för att inte hålla jämn takt med utvecklingen skalat bort ordet "bok" i sitt föreningsnamn, vägrar i likhet med sin f.d. ordförande att erkänna ALIS som en legitim motpart eftersom förlägarna själva anser sig ha exklusiv ensamrätt till författarnas digitala rättigheter.Per I. Gedins självsvåldiga beteende för närmast tankarna till gamla tiders brukspatroner. Liksom de kunde tala om "sina statare" anser sig Per I. Gedin kunna tala om "sina författare". Så kan faktiskt en svensk förläggare uttrycka sig år 1997!I sitt avskedsbrev till mig gycklar Per I. Gedin över Print-On-demand och föreslår att jag själv ska trycka ut den ratade boken på Arkitektkopia. Ja, varför inte? Eftersom Per I. Gedin sitter som spindeln i förlagsnätet och som delägare i Månadens Bok är benägenheten hos hans kolleger begränsad när det gäller att rycka ut till undsättning. Sverige är i alla avseenden ett litet land och lojaliteten kräver sitt.Alltså: mina läsare ska själva få avgöra om det är en struntbok eller en läsvärd bok som Gedins förlag sågat. Det första exemplaret kommer att lämna Arkitektkopias Print-On-Demansmaskin på Bokmässan i Göteborg i oktober. Per I Gedin kan alltså vara lugn: inga pallar med Curman-böcker kommer att skämma den svenska bokhandeln i höst. Däremot kommer läsarna själva, kanske framför datorn i bokhandeln, att avgöra om boken ska tryckas eller inte!Här kan du beställa denna fina bok!
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T
b o k p å b e g ä r a n
