F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 7/97
S e t t • L ä s t • H ö r t
![]() ![]() |
Nya Doxa
Salomon Schulman illustrerar mitt favoritcitat från Louis de Bernières, Kapten Corellis mandolin, där doktorn beskriver sin livshållning efter det att hans fru dött:
- Då kära anförvanter dör måste man leva för deras räkning. Se tingen som genom deras ögon. Minnas hur de brukade säga saker och själv använda deras ord. Vara tacksam för att man kan göra saker som de inte kan, och även känna det vemodiga i detta.
Som anmälan av boken Jiddischland skulle detta citat kunna räcka - och locka till läsning.
Det finns ett moraliskt imperativ bakom Salomon Schulmans texter. Hans bror Zwi föddes i Polen före kriget och slogs ihjäl. Salomon föddes i Sverige. Mellan bröderna finns den fasans avgrund som svenska ungdomar i förfärande utsträckning påstår aldrig har funnits. På andra sidan avgrunden finns en hel kultur förd till förintelsen. Jag kan imponeras av bredden i ämnen författaren tar upp och samtidigt förstå att det är en bjudande plikt att erövra den, att rädda i varje fall fragment av den. Och det gör Salomon Schulman. Jiddischvärldens dolda hemligheter och jiddisch som nyansrikt språk har alltid fascinerat honom och han delar frikostigt med sig av sin fascination.
Ett antal tyska teologer har de senaste decennierna formulerat teologier "efter Auschwitz". Det är variationer på temat »hur Gud kunde tillåta«. Salomon Schulman ägnar sig med utgångspunkt hos poeten Katzenelsons diktverk Sången om det utrotade judiska folket (översatt av Wolf Biermann) mer åt frågan hur människor kunde utföra missdåden. "Massmorden på judarna är människans verk, och innan hon generat tittar upp mot himlarna bör hon ta itu med vår högst jordiska ondska." Salomon Schulman bävar inte för Gud utan för människan. Varje neutral människa är ett monster, menar Isaac Bashevis Singer. Att det var tigande och anpassliga människor som beredde väg för barbariet får aldrig glömmas. Och forskningen kring Holocaust är inte ett judiskt särintresse - även om jag menar att Goldhagens bok Hitler's Willing Executioners är viktig - utan en fråga för alla som vill värna Människans värde och värdighet.
Författaren gör en bred genomgång av kultur, politik, religion och mystik. Det handlar om teater, sång, musik, film och författarskap men också om revolutionära drömmar. Där finns ironierna - som den att jiddischsången Baj mir bist du schejn blev Zarah Leanders slagdänga Bei mir bist Du schön inför det Tredje rikets herrar.
Boken blir en berättelse av det slag som en berättelse skall vara. En chassid berättar hur hans lame farfar träffat den helige och undergörande Baal Shem Tov (1700-1760), Besht enligt sin akronym. Besht dansade, skuttade och bad på en och samma gång. Medan farfadern berättade om sitt möte reste han sig, tagen av sin egen berättelse och började också han dansa och skutta för att visa hur hans mästare gjorde. Från det ögonblicket försvann farfars förlamning. Just så skall en historia förtäljas!
Det finns en förpliktelse att berätta historierna. Salomon Schulman ger plats för skratten, häpnaden, inlevelsen men till hans berättelse hör också att författaren och läsaren kan känna det vemodiga. Den jiddischkultur, de drömmar och förhoppningar och den vardag som var förkrigstidens, förintades. Vad Salomon Schulman beträffar förmodar jag att man bara måste konstatera att han gjort vad han var skyldig att göra; leva för deras räkning som han fått möta eller borde ha fått möta. Men det han skrivit är bra - men inte främst därför att författaren skulle vara en puristisk jiddischist med känsla för språket. Den som skriver med hjärteblodet slarvar helt enkelt inte med orden. Och teologen i mig nickar förnumstigt inför meningen:
- Den ordlösa sången börjar alltid vid ordet.
| Jiddischland har tidigare erbjudits i FiB/K:s bokklubb. Ca-pris 215 kr. Vi erbjuder nu boken för 159 kr. Sätt in summan på PG 70 45 88-3, mottagre är FiB/K - märk "Schulman/Jiddischland". Boken kommer då portofritt i brevlådan. Du kan också beställa den direkt härifrån |

F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 7/97
i n t e r n e t u t g å v a n

