Skriv ut denna sida

Robert Fisk och Syrien

Margareta Zetterström 23 april 2013

När nu Fisk återvänt till krigets Syrien och rapporterar därifrån i den brittiska tidningen the Independent finns det alltså anledning att noga läsa vad han skriver. I sin sjunde artikel, daterad den 21 april, ställer han en, enligt min mening, synnerligen viktig och intressant fråga:  ”Vad skulle Hafez ha gjort?

Robert Fisk är en ansedd journalist och Mellanösternkännare. Han är djupt kunnig i de ämnen han behandlar, ser alltid till att hålla det historiska perspektivet bakåt levande och låter sig heller inte styras av egna förutfattade meningar och idiosynkrasier. Fisk äger som utrikesreporter stor trovärdighet och har en trogen läsarskara världen över, så även i Sverige.

 

När nu Fisk återvänt till krigets Syrien och rapporterar därifrån i den brittiska tidningen the Independent finns det alltså anledning att noga läsa vad han skriver. I sin sjunde artikel, daterad den 21 april, ställer han en, enligt min mening, synnerligen viktig och intressant fråga:

 

”Vad skulle Hafez ha gjort? Varje syrier ställer sig den frågan. Skulle det gamla lejonet i Damaskus, vars son Bashar al-Assad blev president när han själv avled år 2000, ha hanterat dagens syriska tragedi mer hårdhänt eller varit mer beredd till eftergifter? Skulle Hafez lika snabbt ha låtit Syrien kollapsa och drabbas av inbördeskrig?

 

Skulle han ha varit lika skoningslös som när han i Hama 1982 krossade Muslimska brödraskapet, till priset av uppåt 20 000 människoliv? Eller skulle Hafez hållit tillbaka säkerhetspolisen och sett de första gatudemonstrationerna som ett tillfälle att börja montera ner diktaturen?” (min övers., MZ)

 

Att Bashar al-Assad hade kunnat bemöta de första demonstrationerna på ett annat sätt än han nu gjorde, det är en omständighet som en del principfasta svenska antiimperialister inte vill låtsas om (eller också menar de att Hafez’ son Bashar inte hade något handlingsalternativ, att han i det avseendet var bunden av systemet, en regimens fånge om än i gyllene bur).

 

Själv har jag, som också är antiimperialist och motståndare till USA:s ”krig mot terrorn” och till så kallade ”humanitära” interventioner, mött kraftigt motstånd bara genom att tänka högt i liknande banor som Fisk. Ibland förnekar de som jag talar med att det över huvud taget förekom några fredliga demonstrationer vid det syriska upprorets början.

 

Men om det nu är självaste Robert Fisk som tänker och även formulerar denna tanke i skrift kanske den blivit ”legitim” och möjlig att ventilera. Därför avslutar jag genom att åter lämna ordet till Fisk:


”Så vad skulle Hafez göra idag? Likt Bashar uthärda Obamas förkastelsedom? Slå tillbaka? Eller göra historia och avgå? Hans son har inte värdigats yppa sin uppfattning om detta. Därför är det just den fråga som jag skulle vilja ställa till honom.”

 

Margareta Zetterström
Margareta Zetterström