Aktivisterna: Vi ska stoppa hela gruvboomen!
Artikeln skapade debatt på Facebook:
Kim Hultgren
Beowulf mining säger att dom känner att dom har stöd från den tysta majoriteten. Då skulle jag vilja se en undersökning ang detta. Jag vill ha fakta! Jag undrar också varför folk stödjer en gruva? Det argument som florerar är att det skapar jobb. Då skulle jag vilja svara på det argumentet. Först och främst så säger man att om inte det blir en gruva så blir man tvingad att flytta därifrån. Då undrar jag lite hur man tänker där? Hur blir det efter 25 år när gruvan har gjort sitt? Kommer man kunna bo kvar i närområdet när dessa arbeten försvinner eller kommer den naturen som blir förstörd runtomkring göra att det inte går att bo kvar? Vill man ens bo i ett gruvområde? Vad ska barnen och barnbarnen göra när deras uppväxt vid gruvområdet är grundat på arbetet i gruvan? Hur kommer turismen drabbas och vad händer med dessa jobb? Är det inte så att vi lever i en tid då när vi verkligen måste tänka om och sluta tänka kortsiktigt? Är det inte så att vi lever i en tid som handlar om att tänka långsiktigt och hållbart? Vi har redan tagit upp alldeles för mycket resurser och det vi har tagit upp bör återvinnas istället. Handlar det inte om att fatta beslut som är grundade för en framtid för våra barn och barnbarn? Många behöver omskolning och den ska staten gå in och betala! I slutändan så handlar det om människans och alla arters existens!
-
-
Nils Markus Nyström SvD (och DN) är vanligtvis en bra tidning – för att få upp pulsen i ren frustration om morgnarna. Rätt många sakfel i artikeln dessutom. Ett argument som antagligen skulle locka tidningens läsare är att minerallagen är ett hot mot den privata äganderätten eftersom markägare inte har något att säga till om. Det rimmar rätt illa med det neoliberala perspektivet på frihet/liberalism som SvD och DN ofta ger uttryck för.tisdag 2 juli -
Elizabeth Johansson Så blir det ju alltid i artiklarna. De väljer, vrakar och vinklar bäst de vill av det man säger.....tisdag 2 juli -
Emma Söderberg •••• "Jag undrar också varför folk stödjer en gruva?"
Jag "stödjer" gruvor därför att jag inser att världen behöver mineral och metaller. De flesta reflekterar aldrig kring hur mycket mineral och metaller vi verkligen använder. Varje människa i västvärlden konsumerar över 1700 ton mineral och metaller under sin livstid och av det är nära 15 ton järnmalm. Järn är och har varit en av samhällets viktigaste metaller i flera tusen år.
Världens konsumtion av mineral och metaller ökar just nu pga befolkningsökning kombinerat med att länder under utveckling håller på att skapa sig sådan välfärd som vi i detta land redan tar för given. Mineral och metaller är en förutsättning för infrastruktur, sjukvård, vattenledningar osv osv. Om 40 år kommer vi att vara 2-3 miljarder fler människor på jorden och jag anser det eftersträvansvärt att varenda en ska få ha en god levnadsstandard.
Även om ni tror att gruvorna är oerhört miljöfarliga så är Sverige samtidigt världsledande på området när det gäller miljö och hållbarhet. Vi har också alla förutsättningar här att bli ännu bättre på detta och dela kunskapen med resten av världen.
Det går enligt min åsikt inte att moraliskt försvara att vi här i Norrland ska sitta på resurser utan att dela med oss till världen. Samtidigt som både du och jag använder metaller från andra delar av världen där de framställs på ett sätt som verkligen är ett allvarligt problem för miljö och människor. Visserligen står Sverige för ca 90% av EU:s totalt järnproduktion, men det är samtidigt pinsamt lite sett till världens totala produktion, där EU endast producerar 3% samtidigt som vi konsumerar 20%. Just nu tar vi alltså inte ansvar för vår egen konsumtion och det är ett fel vi borde rätta till.
•••• "Hur kommer turismen drabbas och vad händer med dessa jobb?"
Turism är en lyxindustri som inte kan existera utan välfärd. Välfärd, och inte bara för redan priviligerade människor utan för hela världens befolkning, måste naturligtvis prioriteras före turism. Ingen kommer att resa till Jokkmokk om det inte finns infrastruktur. Vi kan inte underhålla vår infrastruktur utan tillgång till gruvor.
•••• "Är det inte så att vi lever i en tid då när vi verkligen måste tänka om och sluta tänka kortsiktigt? Är det inte så att vi lever i en tid som handlar om att tänka långsiktigt och hållbart?"
Ja, långsiktighet och hållbarhet är den enda vägen att gå. ”Efter 25 år när gruvan gjort sitt” så kommer metallen som tagits upp att kunna användas i flera hundra år. Naturen kommer sakta men säkert att återhämta sig. Vi kan och kommer absolut att bli ännu bättre på att återställa miljön när gruvorna stänger och om 25 år kommer stora förändringar att ha hunnit ske på det området.
•••• "Vi har redan tagit upp alldeles för mycket resurser och det vi har tagit upp bör återvinnas istället. Handlar det inte om att fatta beslut som är grundade för en framtid för våra barn och barnbarn?"
Självklart är återvinning enormt viktigt och en av fördelarna med metaller är att de kan återvinnas i princip hur många gånger som helst. Tyvärr finns det dock inte tillräckligt mycket skrot för att täcka behovet av metaller. Vi återvinner exempelvis redan i princip allt stål som är möjligt. Pga produkternas livslängd och de snabbt ökande behoven så är det just nu nödvändigt att bryta mer malm.
Jag är hemskt nyfiken på hur ni som är emot ökad produktion av järnmalm här ser på de här aspekterna. Det pratas om miljön, turism och arbetstillfällen och det är inte att förringa, men metallerna nämns aldrig fast det är själva anledningen till att gruvor finns. Själv skulle jag aldrig med gott samvete klara av att protestera mot framställningen av en produkt som jag själv använder mig av dagligen. Jag förstår verkligen inte hur ni klarar det. -
Kim Hultgren Intressant att du skriver som du gör Emma Söderberg för du har tydligen en helt annan syn på världen och vad den behöver än vad jag har.
Du säger att varje människa i västvärlden förbrukar en viss mängd metaller och mineraler.
Det är nog dom flesta medvetna om och det är just det som inte funkar att vi fortsätter förbruka så mycket resurser som vi gör för då kommer det ta slut på resurser ganska snart. Några få metaller och mineraler kommer finnas i 500 år till men dom flesta kommer ta slut inom 100 år men om vi skulle vilja så kan vi börja åka till fler planeter och börja gräva samt att vi kan plocka upp kometer och astreoider. Då kan vi fråga oss är det en hållbar väg att gå för människan? Ska vi bygga upp en infrastruktur på resurser som kommer ta slut? Ska vi grunda välfärden för ett land på metaller och mineraler eller ska vi försöka hitta andra sätt att få bra välfärd och god levnadsstandard? Som te x Bhutan som tänker fixa jordbruket 100% Ekologiskt.
Vi kan inte fortsätta köpa nya saker som har olika mineraler eller metaller. Vi får bromsa i det här landet och det är handbromsen som gäller. Detta land har tagit allt för mycket redan och det är vi som bor här som får stå till svars, det är vi som måste ändra på oss.
Sverige har möjligheten att göra gruvorna så säkra som möjligt för vi är också en av dom rikaste länderna. Men det blir aldrig helt säkert och för mig så är 1 läcka 1 för mycket.
Kolla vad som hände i Finland nyss. Jag anser att det inte är hållbart att grunda samhällen på industrier som är fyllda av risker och sen så finns det inget hållbart med stora hål i marken. Är det verkligen så smart av andra länder att följa samma fotspår? Om min konsumtion kan förändra världen till det bättre då är det självklart alternativ för mig.
Det finns hållbar turism idag där vi pg a medvetenhet och utbildning kring ämnet kan välja hur vi ska turista. Folk som reser runt kommer det alltid att finnas därför kommer turism alltid att existera men turism ska självfallet inte prioriteras som nummer 1.
Du påstår att det är hållbart med gruvor och att naturen kommer sakta men säkert att återhämta sig. Förstår inte riktigt hur du menar där för hur ska naturen kunna återhämta sig från ett hål i marken? När hålet är gjort så går det inte att ta tillbaks. Du gör en permanent påverkan av naturen.
Du säger också att om 25 år så kommer stora förändringar att ske inom området. Jag ställer då frågorna, hur många människor kommer få sätta livet till för att komma dit? Vart är det långsiktiga och hållbara i det?
Du säger också att återvinning idag inte täcker dagens konsumtion. Är det inte pg a dagens överkonsumtion kanske?
Det är just det som är poängen i det sista du säger.
Vi har alla ansvar i det här och då borde vi verkligen stanna upp och ifrågasätta det som sker NU! Jag tänker inte vänta längre. Jag ser vad som händer just nu och kommer inte kunna se mig själv och andra i ögonen om 25 år och veta att jag tvekade. -
Elizabeth Johansson Underbart, sakligt och faktaspäckat svar, Kim Hultgren! Tack!
Onsdag 3 juli
-
-
Hjördis Stenman Tack Kim, det är just det som är, att många är oense om hur vi skall komma vidare! Denna splittring, alla olika viljor ide`r ! Tillsammans kan vi skapa Förändring,jag tänker som du !
Onsdag 3 juli
-
-
Nina Nordvall Vahlberg Emma: Tack för ditt inlägg, intressant att läsa. Min fråga till dig: Är det inte en god levnadsstandard att ha frisk luft och rent vatten? Eller vad anser du är god levnadsstandard?
Onsdag 3 juli
-
-
Nils Markus Nyström Jag "likar" ditt inlägg, Emma, eftersom jag tycker det är modigt av dig och mycket givande att höra andra perspektiv. Som jag ser det är kampen och konflikterna rörande gruvor toppen av ett isberg av frågeställningar. Det är en konfliktyta av olika livsåskådningar, på sätt och vis.
En sådan frågeställning som gömmer sig i bakgrunden är vad vi egentligen menar med välfärd. Du ser välfärd främst materialistiskt och präglat av ett västerländsk utvecklings-/tillväxtbegrepp. Det är okej, det är status quo, men för min del ser jag på det annorlunda. Välfärd handlar minst lika mycket om rent vatten och fast mark, och att känna att man på något sätt passar in i resten av det levande på planeten och inte känner sig som en marodör. Det finns även spirituella/emotionella nivåer i begreppet, liksom kulturella. En stor andel av de metaller Sverige exporterar kommer tillbaka till oss genom konsumtionsvaror. Många som är emot gruvor ser detta och är beredda att sänka sin konsumtion – eller har redan idag en relativt låg konsumtion. Är ökad konsumtion samma sak som välfärd? Jag tycker inte det, men det är så världen/ekonomin ser ut idag, det är liksom utgångspunkten, vilket är något som jag, och säkert många med mig, vill ändra på.
Tillväxt, eller "utveckling" i traditionellt västerländskt mening, är inkompatibelt med ett ansvar för framtida generationer – vilket är en annan sådan där frågeställning som figurerar i botten. Vi tycks ha tappat förmågan att tänka att "bra är gott nog", vilket är ett enormt stort och farligt problem i det långa loppet.
Jag sympatiserar till viss del med ditt resonemang och turism. Jag personligen har tveksamheter inför att se turism som "den stora lösningen". Men samtidigt tror jag att man måste se "turismargumentet" i sin kontext. Argumentet för gruvor är som oftast att det ger jobb. Turismargumentet är ett svar på det, där man lyfter fram att gruvor faktiskt inte bara skapar jobb utan även förstör jobb. Det är lätt att glömma bort annars. Samma sak förstör gruvor värden inom skogsbruk, jordbruk, rennäring, och fiske. För att inte tala om de stora värden som genereras inom informella sektorer – alltså där människor plockar, jagar, hugger och fiskar för husbehov, något som människor, särskilt i norr, ofta gör i stor utsträckning. Det här är värden som aldrig tar vägarna förbi BNP och därför inte syns i ekonomisk statistik. Förstörs dessa värden kommer människor behöva köpa in mer av maten och materialen de behöver från andra ställen, utvecklingsländer med crappig miljölagstiftning till exempel, och helt plötsligt har vi alltså en liknande situation igen – alltså att vi är beroende av importer, fast nu av sådant som vi dör om vi inte får tillgång till (mat/vatten). Den här sidan av saken talas det sällan om. Rent vatten och fast mark är därför mer än bara "trädkramartrams" – det handlar om försörjning, om livsuppehälle. Det är ingenting att romantisera – eller trivialisera.
Och mitt i den här soppan tror jag att det finns en djup längtan efter att vi som samhälle ska omvärdera hur vi värderar vad vi har, vart vi är på väg, hur och av vad våra barnbarn ska leva. Kort sagt: vad som är ett gott liv.
Tack för ditt inlägg. Det är en stor debatt som jag gärna fortsätter. Jag har försökt ge några av mina synpunkter på saken. -
Emma Söderberg Till Kim, tack för ditt svar!
• ”Några få metaller och mineraler kommer finnas i 500 år till men dom flesta kommer ta slut inom 100 år [...]”
Jag undrar vart du har hittat de där siffrorna? Metaller kan som sagt återvinnas många gånger och dessutom kan produkter av metall ha mycket lång livslängd. Det är ju t ex inga problem att använda en gjutjärnsspis 100 år efter produktionen. Det utvecklas ständigt nya material och jag tror att vi kommer att klara av att anpassa våra samhällen till de resurser som är rimliga att använda. Resursfördelningen världen över måste bli jämnare, samtidigt som det finns en överkonsumtion så finns det även underkonsumtion på andra platser. Även om några konsumerar mindre så borde andra få konsumera mer och summan av detta blir fortfarande att vi behöver ta upp mer malm för att fylla behoven.
• Ska vi bygga upp en infrastruktur på resurser som kommer ta slut? Ska vi grunda välfärden för ett land på metaller och mineraler eller ska vi försöka hitta andra sätt att få bra välfärd och god levnadsstandard? Som te x Bhutan som tänker fixa jordbruket 100% Ekologiskt.
Vilka andra sätt att bygga infrastruktur föreslår du? Och vilka andra sätt att få bra välfärd och god levnadsstandard tänker du dig? Jordbruk t ex fungerar inte utan metall, varken konventionell eller ekologisk. Där behövs metallverktyg och när de är utnötta måste de ersättas med nya. Maten måste fraktas, då behövs infrastruktur. Livsmedel kräver ofta båda förpackningar och kylkedja.
• ”Vi kan inte fortsätta köpa nya saker som har olika mineraler eller metaller.”
Vad konsumerar du själv som innehåller mineral eller metall, eller som har krävt det för sin framställning? Vad planerar du att sluta använda och vad vill du helst fortsätta använda? Några saker som jag kommer att tänka på och som de flesta i Sverige använder är mobiltelefon, dator, TV, radio, elektriska ledningar, verktyg, klockor, vattenkranar, vattenledningar, toalettstol, avloppsrör, glas, petroleumprodukter, tandkräm, tandborste, diskbänk, spis, kylskåp, bestick, pennor, papper, bil, båt, tåg, cykel, skoter, asfalterade vägar, grusvägar, sjukhus, kläder och livsmedel. Och det finns ju så mycket mer.
Jag gillar närproducerat och ser gärna att även metall närproduceras. Det är att göra det alldeles för lätt för sig att bara säga att folk borde ändra på sig. Som jag skrev tidigare så konsumerar EU 20% av världens metallproduktion medan vi endast producerar 3%. Vi måste ta vårt ansvar och både konsumera mindre och producera mer.
• ”Förstår inte riktigt hur du menar där för hur ska naturen kunna återhämta sig från ett hål i marken? [...] Du säger också att om 25 år så kommer stora förändringar att ske inom området. Jag ställer då frågorna, hur många människor kommer få sätta livet till för att komma dit? Vart är det långsiktiga och hållbara i det?”
Jo, naturen återhämtar sig, särskilt när det ställs krav på att miljön ska återställas när gruvan stängs. Därför tycker jag att det är väldigt bra att kraven har skärpts och de får gärna skärpas ytterligare.
Vad jag skrev var att om 25 år kommer stora förändringar att ha hunnit ske. Det arbetas hårt med att förbättra metoderna för att förhindra att gruvavfall påverkar omgivande miljö. Varför du tror att någon människa ska mista livet under processen att forska fram effektivare metoder för detta förstår jag inte.
• ”Är det verkligen så smart av andra länder att följa samma fotspår?” [...] ”Du säger också att återvinning idag inte täcker dagens konsumtion. Är det inte pg a dagens överkonsumtion kanske?”
Jag tror inte att alla länder är lika korkade utan jag tror många kommer att välja en rimligare konsumtion. Fast det är inte upp till oss att bestämma det. Nej, tyvärr är inte överkonsumtion enda orsaken till att återvinning inte räcker. Du glömmer bort befolkningsökningen och att de som underkonsumerar börjar konsumera mer. Jag är av åsikten att hela jordens befolkning har rätt att bygga upp och underhålla samhällen med fungerande infrastruktur, sjukvård, jordbruk, vattensystem osv, utan att bli beskyllda för att överkonsumera.
• ”Vi har alla ansvar i det här och då borde vi verkligen stanna upp och ifrågasätta det som sker NU!”
Ja, själv föredrar jag att ta mitt ansvar genom att utbilda mig inom området och sedan ägna mitt yrkesliv åt att verka för en mer hållbar produktion av mineral och metaller.
Onsdag 3 juli
-
-
Emma Söderberg "Emma: Tack för ditt inlägg, intressant att läsa. Min fråga till dig: Är det inte en god levnadsstandard att ha frisk luft och rent vatten? Eller vad anser du är god levnadsstandard?"
Tack själv Nina! Ja, frisk luft och rent vatten hör självklart till god levnadsstandard. Jag vill även gärna att rent vattnet ska föras genom ledningar in till mitt hus samt att ett fungerande avloppssystem ska transportera bort smutsigt vatten för rening i ett reningsverk. Jag vill även kunna värma upp mitt hus och jag vill gärna ha fungerande infrastruktur, sjukvård, mat och kläder. Allt detta grundläggande som vi tar för givet, ingenting av det har framställts utan någon gruva. Men folk i allmänhet reflekterar aldrig över hur omfattande vår användning av mineral och metaller verkligen är. Du läser detta just nu och det betyder att du använder en teknisk apparat. För att tillverka den behövs en mängd gruvor på olika platser i världen. Det är detta motsägelsefulla som förbryllar mig, varför ni protesterar mot framställningen av en produkt (metall) som ni själva använder dagligen? Eller omvänt, varför använder ni produkter som ni säger er vara emot framställningen av?
Onsdag 3 juli
-
-
Emma Söderberg • ”Är ökad konsumtion samma sak som välfärd?”
Tack själv för ditt inlägg Nils! För de länder som saknar sådant som fungerande infrastruktur, sjukvård, rent vatten och mat till hela sin befolkning så är svaret ja. Jag tror faktiskt inte de människor som bekostar överkonsumtionen i väst är lika korkade som vi är. De kommer inte ta efter oss i allt, men däremot råkar vi ha saker som är nödvändiga för att försörja en ökande befolkning. Sådant som jag just nämnt. Vi kan inte försörja alla människor utan metaller.
Du skriver om minskad konsumtion. Vi kan ta din egen genomsnittliga konsumtion av järnmalm som exempel, eftersom det finns järnmalm i Kallak. Du konsumerar under din livstid nära 15 ton järnmalm. Hur mycket planerar du att dra ner den siffran? Vad rent konkret har du slutat konsumera, eller planerar du att sluta konsumera, som innehåller järn/stål eller som har krävt järn/stål för sin framställning? Finns det produkter som du kommer att fortsätta konsumera och i så fall varför det? I genomsnittet räknas sådant in som finns för alla, exempelvis sjukhus och järnvägar.
Jag förstår ditt resonemang i stort, men anser ändå att du missar en viktig aspekt och det är den jag försöker förmedla. Skogsbruk, jordbruk, rennäring och fiske är bra exempel på sådant som idag konsumerar produkten av gruvorna! Vilka metallprodukter tycker du dessa ska sluta använda och vilka borde de fortsätta använda? Jag är intresserad av hur det rent konkret ska se ut därför att jag tror det är just här vi ofta går förbi varandra i diskussionen. Er vision låter jättefin, men hur ska detta gå till i praktiken? När jag tänker på rent vatten går mina tankar också vidare till vilket oerhört privilegium det är att äga en tvättmaskin som tvättar kläderna rena och sedan vattenledningarna som leder bort det smutsiga vattnet till reningsverket som renar det. Jag anser att fler människor har rätt till sådana system, alltför många människor i världen lider i dag för att de inte har det. De kan varken bygga ledningar eller reningsverk utan metall.
• ”Och mitt i den här soppan tror jag att det finns en djup längtan efter att vi som samhälle ska omvärdera hur vi värderar vad vi har, vart vi är på väg, hur och av vad våra barnbarn ska leva. Kort sagt: vad som är ett gott liv.”
Här är vi absolut ense. Från min sida finns också en förhoppning att ni här ska värdera den metall ni använder dagligen, att ni ska lära er mer om och reflektera över användandet av mineral och metaller i era egna liv och i världen i stort. Överkonsumtionen som är ett av era huvudargument är bara en del av världens konsumtion. Det hjälper inte att sluta med gruvor här för att rätta till det eftersom majoriteten av det vi konsumerar inte produceras här. Det finns ju också en underkonsumtion globalt sett och det är en snedfördelning som vi måste rätta till. En del av att rätta till det är att ta större ansvar för produktionen av metaller. Vi har ingen större rätt till ren miljö här än resten av världen. Så länge du konsumerar metall så fundera över vart du helst vill att den ska plockas upp, här där vi åtminstone har vettiga miljölagar (som gärna får skärpas ytterligare enligt mig), eller på platser där gruvor innebär verklig misär för miljö och människor. Jag gillar närproducerat för miljöns skull, inklusive metaller! -
Nils Markus Nyström Varning för ett låååångt inlägg. Jag vill återigen tacka dig för att du tar dig tid och energi att inleda debatt! Det är inte illa att jonglera tre diskussioner samtidigt! Jag tycker det här är grymt kul. Inte (bara) för att jag vill förklara för dig hur jag tänker, utan också för att det får mig att tänka efter om mina egna värderingar.
Jag tror ingen här – i alla fall inte jag – hävdar att vi inte ska använda några metaller alls och att vi inte ska ha några gruvor. Jag tror också att vi som motsätter oss den rådande gruvhysterin är smärtsamt medvetna och tacksamma för de metaller som vi faktiskt använder. Men det är minst sagt så att det är skillnad på vad vi använder metallerna till. Sjukvård, vatten, el och internet är utan tvivel bra saker, saker som behövs i globala syd. Men mycket av metallerna går till slit-och-släng, till bil- och flygindustri, till vapenindustrin inte minst, gruvindustrin i sig, och till byggnationer där andra mer hållbara material lika väl kunde användas (för att priset på metaller är så lågt). Och OM det är globala syd vi bryter malm för så borde rimligtvis vår (globala nords) konsumtion av metaller vara det första att angripa. För om vår konsumtion minskar sjunker priset vilket ger mer över till ett billigare pris till globala syd utan att några nya gruvor behöver öppnas. DET skulle vara solidariskt, och skulle ge mer och billigare resurser till den typ av utveckling du efterlyser i globala syd. Jag tycker att det är naivt att tro att gruvindustrin är filantropisk – den är ute efter att tjäna pengar. Punkt. Inte efter att göra världen bättre.
Vad åtminstone min stöttesten är är Sveriges minerallagstiftning. Den erbjuder absolut ingen lokaldemokrati (det spelar ingen roll vad kommuner vill). Den blundar helt för samisk kultur (Sverige har inte ratificerat ILO 169 ens efter 22 år, en konvention som är explicit med att ursprungsfolk ska har medbestämmanderätt när det gäller mineralfyndigheter). Jag är också av åsikten att miljölagstiftningen är för slapp och implementeras dessutom snart när aldrig i gruvsammanhang. Beowulf/JIMAB har t.ex. blivit anmälda för miljöbrott för över ett år sedan – utredningen har ännu inte dragit igång. När fyra demonstranter klättrade upp på en grävmaskin och stoppade provbrytningen kom polisen direkt.
Jag kan så klart bara tala för min egen del, men jag konsumerar jämförelsevis ganska lite. De femton tonnen du talar om är givetvis ett snitt. Jag har ingen bil och ingen cykel, min mobil är 9 år gammal, de senaste 12 åren har jag haft 2 datorer (inklusive min nuvarande), jag flyger aldrig, reser sällan långt, etcetera. Utöver det här är jag mycket intresserad av traditionella och hållabara kunskaper (skogsbruk, trähantverk, odling, etcetera).
Du lyfter en intressant punkt när du, lite i förbifarten, skriver att t.ex. sjukhus och järnvägar räknas in i snittkonsumtionen av metaller. Det betyder att problemet med överkonsumtion av dessa ändliga resurser är systemiskt och går inte att enbart lösa med frivillig minskning av konsumtion. Det kräver en systemförändring, vilket gör att det är en aning orättvist att anklaga t.ex. mig för att vara skyldig till något för att jag har tillgång till sjukvård. JAG bad aldrig om att malmbanan skulle byggas, eller att internet eller elnätet skulle byggas, och jag kan inte klandras för att dessa saker existerar. Jag kan däremot agera ansvarsfullt inför framtiden och argumentera och arbeta för att den här typen av utveckling ska sakta in och göras mer eftertänksamt. Jag bad aldrig om att malmbanan skulle byggas, men man jag arbeta för att en ny malmbana till Laponias utkanter inte ska byggas – och det tänker jag göra.
Jag har länge arbetat med hållbarhetsfrågor och mina studenter har ofta stött på ett dilemma. Antingen är de "med" i samhället – lever moderna liv och försöker förändra samhället "från insidan". Då stöter de alltid på argument som att "vem är du att predika – du lever ju precis lika slösaktigt som alla andra". Eller så kan man "flytta ut i en koja i skogen" och leva av landet med enkla medel. Förutom att det är olagligt på många olika sätt skulle man dumhuvudförklaras direkt eftersom man – som sagt – bor i en koja i skogen. Ingen tar en på allvar. Dessutom hänger man inte med i debatten om samhället. Det är ett hora-eller-madonna-problem. Varför jag berättar det här är för att man faktiskt KAN leva på ett sätt, i ett samhälle, och samtidigt argumentera och arbeta för att leva på ett ANNAT sätt, i ett annat samhälle. Det är, för mig, vad politik handlar om. Att man skulle behöva ha en nollkonsumtion av metaller för att vara en "värdig" gruvmotståndare skulle bara göra att man skulle bli klassad som ett rikspucko/hippie/fanatiker.
Du har en bra poäng när du skriver att jordbruk, skogsbruk, rennäring, etc använder metaller. Men återigen är det en fråga om att det inte handlar om att inte använda metaller alls. Det handlar om skala. Dessutom GÅR det att bedriva dessa näringar med mycket låg metallkonsumtion – det har vi liksom gjort förr genom historien, och då menar jag inte stenålder.
Eftersom du ber mig bli tydlig ska jag också försöka vara det. Det går inte att göra analoga jämförelser med historiska skeenden, och med stor risk för att du tycker att jag flummar ut, skulle jag ändå vilja göra ett litet tankeexperiment. Föreställ dig en matproduktion med en metall- och fossilkonsumtion i nivå med 1940-talets Sverige. Fler skulle behöva arbeta inom jordbruket, en förvånansvärt stor del av matproduktion skulle ske i städerna med praktiskt taget ingen transport. I byar och småstäder skulle det finnas någon enstaka traktor som man delar för det tyngsta grovjobbet. Mycket skulle odlas "informellt", alltså utanför marknaden för egen konsumtion. Rennäringen anställer många, är livaktig och en för Norrland viktigt matproducent. Landet är praktiskt taget självörsörjande på all mat. Men tänk dig ovanpå det här dagens internet, dagens sjukvård, en minskad men existerande elkonsumtion, modern vattenförsörjning och, inte minst, modern kunskap, vetenskap och kultur som ständigt kan förbättra förutsättningarna för detta inom-ramarna-samhälle. Återigen, det här är bara ett tankeexperiment för att ge en väldigt grov bild av HUR annorlunda vår verklighet SKULLE kunna vara. Ta det inte bokstavligt. Vad jag vill få fram är att det finns en fara i att ta för mycket av det som ÄR för givet som oförändligt, liksom det finns en fara i att vara för "hippie" och vilja göra Total Revolution på en gång, all-you-need-is-love-style. Men kanske kan vi träna lite på flexibiliteten i vad vi föreställer oss om framtiden. Jag vet att JAG kan det i alla fall.
Gruvnäring har alltid varit miljöförstörande och/eller kolonial. Den första skriften i historien om hållbart nyttjande av resurser är från 1600-talet och handlade om att gruvindustrin i Tyskland (Bayern tror jag det var) högg ner för mycket skog, så att skogarna höll på att försvinna (om du vill kan jag kolla upp referensen bättre). Det absolut minsta man kan begära från "världens bästa gruvnation" är att folket som drabbas av gruvornas negativa konsekvenser också har något att säga till om i beslutsprocessen, och att de får del av vinsterna. -
Kim Hultgren Du hann före Nils Markus Nyström i svarandet. Det blev lite mer akademiskt än vad jag hade svarat men jag återkommer om det ska tilläggas något mer radikalt
