Ytterligare ett i ”de fyras gäng” är Somalia, som också backas upp av väst och får militärt stöd av väst och USA. Det fjärde landet är Burma, som dock inte får militärt eller ekonomiskt stöd av väst. Man kan fråga sig vad Burma gjort för ont som inte får samma stöd. Det är ju lika korrupt som de övriga tre. Svaret är förstås – landet säljer sin naturgas till Kina, ett brott mot de naturresursliga rättigheterna. Så får man inte göra.
De övrga tre korruptionshärdarna – Afghanistan, Somalia och Irak – är på ett eller annat sätt med i den globala strategin att försörja USA och väst med energi. Att Irak har ofantliga och icke utnyttjade oljetillgångar är väl bekant. Afghanistan ruvar som bekant också på ofantliga gas- och oljereserver, som ännu är outnyttjade. Men Somalia? Landet har vad man vet ingen olja men ligger utmed den strategiskt mycket viktiga transportleden för olja och gas från Mellanöstern till Europa och USA och därför tillåts ingen oberoende regim i detta land. Så man kan undra var USA och väst står när det gäller korruption. Och hur ska man se på väst när man kritiserar Ryssland för landets utbredda korruption?
Peo Österholm
UPPSALA