Skriv ut denna sida

Polisen utbildar för få ordningsvakter

PM Säkerhetsbranschen 25 juli 2013

Bristen på ordningsvakter är känd sedan länge och i Stockholm har bevakningsbranschen och polisen hamnat i konflikt med varandra eftersom polisen inte fullgjort sitt uppdrag att utbilda de ordningsvakter som det finns behov av i polisdistriktet. Den aktuella polismyndigheten har helt enkelt nonchalerat bristen av ordningsvakter och i en skrivelse meddelat att de inte har tid att utbilda fler ordningsvakter under året påstår Mikael Johansson kommunikationschef vid organisationen Säkerhetsbranschen

Stor brist på ordningsvakter

Nya regler som innebär att alla ordningsvakter i Sverige måste ha en specialdesignad uniform, som kostar upp till 6000 kronor. Med utbildning, skyddsväst och annat kan en ordningsvakt behöva spendera 20 000-30 000 kronor för att kunna jobba. Samtidigt har arbetsklimatet blivit hårdare med ökad risk för att drabbas av hot och våld lett till att allt färre personer vill bli ordningsvakter

”Vi bedömer att antalet ordningsvakter har minskat med 700 personer i landet tillföljd av de nya reglerna och ökade kostnaderna” säger Mikael Johansson, kommunikationschef vid organisationen Säkerhetsbranschen.

Det är främst i gruppen deltidsarbetande ordningsvakter som det skedd en kraftig avgång vilket innebär att bevakningsföretag som hyr ut ordningsvakter har stora problem med att klara bemanningen under sommarens evenemang.

I Stockholm saknas cirka 200 ordningsvakter vilket har medfört kraftigt ökade kostnader för säkerhetsföretagen och deras kunder eftersom företagen tvingas beordra in personal på övertid och att säkerhetsföretagen tvingas hyra in ordningsvakter från andra platser i landet och då får högre kostnader personalens för resor och boende.

Bristen på ordningsvakter varit känd sedan länge och i Stockholm har bevakningsbranschen och polisen hamnat i konflikt med varandra eftersom polisen inte fullgjort sitt uppdrag att utbilda de ordningsvakter som det finns behov av i polisdistriktet. Den aktuella polismyndigheten har helt enkelt nonchalerat bristen av ordningsvakter och i en skrivelse meddelat att de inte har tid att utbilda fler ordningsvakter under året säger Mikael Johansson.

Bristen på ordningsvakter kommer sannolikt göra det svårare för arrangörer att få tag på ordningsvakter till sina arrangemang - eftersom de blir allt färre.

-Risken finns att arrangörer och restauranger måste ställa in evenemang då det inte får tag på ordningsvakter. En annan risk är att vi kommer se en ökning av antalet entré värdar som inte är kontrollerade och som saknar utbildning vilket kommer att ge en sämre säkerhet och lägre trygghet säger Mikael Johansson.

Fakta om ordningsvakter

  • Antal i ordningsvakter i Sverige 9100st
  • Arbetsuppgift: Medverka till att upprätthålla allmän ordning
  • Ordningsvakter har begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats. Ordningsvakter utbildas och förordnas av polisen.
  • Laglydnad och lämplighet kontrolleras mot polisregister
  • Grundutbildning 80 timmar
  • Fortbildning 20 timmar/vart 5:år

Samhällets krishantering brister

Björn Eriksson ordförande för organisationen Säkerhetsbranschens skriver på DN-debatt att tre av fyra kommuner brister i samverkan med privata aktörer vid en krishändelse.

-Det är ytterst nedslående och oacceptabelt eftersom kommunerna har det primära ansvaret för medborgarnas säkerhet och trygghet vid en kris säger Björn Eriksson

Björn Eriksson lägger ansvaret för samhällets bristande krishanteringsförmåga på regeringen som har delegerat den viktiga krisberedskapen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), detta utan att myndigheten har fått mandat att utöva ledarskap vid kriser som berör flera län.

En färsk undersökning som gjorts vid Mittuniversitetet visar också att 62 procent av kommunerna ger MSB underbetyg när det gäller uppdraget att utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser.

Björn Eriksson skriver i debattartikeln att erfarenheter från tidigare katastrofer som Estonias förlisning, tsunamikatastrofen, diskoteksbranden i Göteborg och stormen Gudrun inte i tillräcklig grad har omvandlats till lärdomar och att samhällets krisberedskap därav är felorganiserad och undermålig.

För att förbättra samhällets krishanteringsförmåga föreslår Björn Eriksson att det inom regeringskansliet bör organiseras en stabs- och ledningsfunktion som snabbt kan ingripa och ”ta befälet” till exempel när en krishändelse berör flera länsstyrelser eller är av särskilt samhällsfarlig karaktär. Björn Eriksson anger också att regionernas ansvar samt förmåga att leda och samordna samhällsviktiga aktörers krishantering bör förstärkas.

Mittuniversitetets undersökning visar att både kommuner och länsstyrelser bedriver övningar för att träna förmågan att hantera kriser vilket i sig är bra. Undersökningen visar dock att det finns ett bristande engagemang hos kommunpolitiker när det gäller att medverka vid dessa viktiga övningar och ofta anges tidsbrist som skäl, vilket Björn Eriksson skarpt kritiserar.

Sverige kommer utan tvivel att i framtiden drabbas av ett antal kriser av olika slag. För att vi ska kunna hantera dessa på ett bättre sätt måste näringsliv och det offentliga skapa en bättre dialog i krishanteringsfrågor där den offentliga sidan måste vara betydligt klarare i sin rolltolkning och styrning avslutar Björn Eriksson.


SäkerhetsBranschen är en organisation med cirka 170 säkerhetsföretag som medlemmar vilka tillsammans omsätter 14 miljarder kronor per år och har 31.000 anställda medarbetare.

SäkerhetsBranschen är en förening som samlar aktörer inom säkerhet på en arena för att initiera, synliggöra, skapa opinion för och driva på värdeskapande säkerhetsfrågor i ett forum för ett tryggare och säkrare Sverige.

SäkerhetsBranschens uppgift är att arbeta för god kvalitet, hög kunskap och att medlemmarna i organisationen agerar ansvarsfullt.

PM Säkerhetsbranschen