Skriv ut denna sida

ANFÖRANDE VID SEMINARIET OM TF VID BOK & BIBLIOTEKSMÄSSAN 2009-09-25

Ingemar Folke 21 juni 2010

Den svenska Tryckfrihetsförordningen (TF) är i kraft av sin ålder och historik ett skydd mot EUs försök att påtvinga Sverige en kontinental ordning.

River man upp TF som regeringen vill kommer vi att stå sämre rustade att värna den svenska tryckfrihetstraditionen.

EU-kommissionen föreslog i november 2007 att rambeslutet om kamp mot terrorism skulle ändras. Kommissionen ville att alla länder skulle kriminalisera vad man kallar "offentlig uppmaning till terrorbrott, rekrytering och utbildning för terroristsyften". Man ville åstadkomma att de här handlingarna blir straffbara i hela EU, "också när de begås via Internet".  

Den svenska regeringen förstod genast att det här rörde våra grundlagsfästa rättigheter såsom yttrande- och föreningsfrihet. Sverige förhöll sig alltså kritiskt till kommissionens förslag.

I förhandlingarna fick Sverige in ett viktigt tillägg till kommissionens förslag. Tillägget lyder så här: /i PP-visning/

"Grundläggande principer som rör yttrandefrihet"

Detta rambeslut ska inte medföra krav på att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som står i strid med grundläggande principer som rör yttrandefrihet, särskilt tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier såsom följer av konstitutionella traditioner eller regler om pressens eller andra mediers rättigheter, ansvar samt om en särskild rättegångsordning för dem, när dessa regler hör samman med fastställande eller begränsning av ansvar."

I det här skicket har rambeslutet antagits av EU:s ministerråd. Nu ska Sverige omsätta rambeslutet genom nationell lagstiftning. I förslaget till svensk lag finns dock ingenting som ändrar TF och YGL. Det kommer alltså att vara tillåtet att diskutera starkt kontroversiella ämnen i svenska grundlagsskyddade medier också i framtiden. Gränsen till det straffbara området passeras först om man uppmanar till brott, dvs. gränsen ligger kvar där den är i dag. I alla fall så länge man yttrar sig i de här medierna.

I det här tillägget till rambeslutet finns det några ord som man särskilt ska uppmärksamma. Det är "konstitutionella traditioner " och "grundläggande principer som rör yttrandefrihet".

Som ni minns gjorde Sverige en ensidig deklaration inför EU-anslutningen. I den här deklarationen sägs bl.a. att tryckfriheten med meddelarfriheten är en omistlig del av den svenska konstitutionella traditionen ungefär. Det är bra att vår gällande TF har 60 år på nacken. Ännu bättre är det att grundlagsregleringen av tryckfriheten går tillbaka till 1766.

Hur imponerade skulle de andra EU-staterna bli om vi istället bara hade kunnat hänvisa till en färsk produkt från Lambertz utredning? "Ni föreslår här ett undantag och hänvisar till era konstitutionella traditioner. Hur gammal är er lag?"

- "Ja, vi antog den i morse." "Och den har ni stiftat utan att fråga EU?"

Man ska ha klart för sig att TF är exotisk för de flesta européer. Peter har berättat om meddelarskyddet. Konsekvenserna av det verkar obegripliga för utlänningar. I direktiven till Lambertz utredning sägs att man ska uppmärksamma "konfliktytorna" till EU-rätten.

Anders Ehnmark sade vid ett seminarium i Stockholm i våras att det är bra med en repad lag som TF. Exemplet med rambeslutet om terrorism visar att en patinerad lag kan inge respekt.

När man lyssnar på utredningens ordförande Göran Lambertz så kan man kanske få intrycket att arbetet mest går ut på en teknisk omstöpning av TF och YGL. Att innehållet i grundlagarna bara ska tappas på nya flaskor, men att inget ska gå förlorat på vägen. Jag tror vi kan inse att kraften i skyddet kommer att påverkas av en sådan dekantering. Det finns goda skäl att bevara förpackningen och etiketten.

 

Ingemar Folke