Skriv ut denna sida

STRID OM TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN

Lars-Gunnar Liljestrand 21 november 2011

Den parlamentariskt sammansatta Yttrandefrihetskommittén (YFK) har i uppdrag att utreda eventuella förändringar i våra grundlagar som reglerar yttrande- och tryckfrihet.

Kommittén som arbetet i mer än två år kommer att lägga sitt slutbetänkande någon gång nästa vår.

Från början har striden i kommittén stått om Tryckfrihetsförordningen (TF) skall vara kvar eller ersättas av en allmän yttrandefrihetsgrundlag som mer skulle likna vad som finns i EU-länderna. TF från 1766 är ett unikt skydd för det tryckta ordet och det har alltid varit en nagel i ögat på överheten som i varv efter varv under hela efterkrigstiden försökt ersätta den gamla grundlagen med något som var mer bekvämt för makthavarna.

Nu har motsättningarna kring TF skärpts och kommit ut i offentligheten.

Den parlamentariskt sammansatta Yttrandefrihetskommittén (YFK) har i uppdrag att utreda eventuella förändringar i våra grundlagar som reglerar yttrande- och tryckfrihet.

Kommittén som arbetet i mer än två år kommer att lägga sitt slutbetänkande någon gång nästa vår.

Från början har striden i kommittén stått om Tryckfrihetsförordningen (TF) skall vara kvar eller ersättas av en allmän yttrandefrihetsgrundlag som mer skulle likna vad som finns i EU-länderna. TF från 1766 är ett unikt skydd för det tryckta ordet och det har alltid varit en nagel i ögat på överheten som i varv efter varv under hela efterkrigstiden försökt ersätta den gamla grundlagen med något som var mer bekvämt för makthavarna.

Nu har motsättningarna kring TF skärpts och kommit ut i offentligheten.

Det började med att kommitténs ordförande förre justitiekanslern Göran Lambertz i Mediavärlden den 3 november gick till skarpt angrepp på flera av de folkvalda i kommittén för att de styvnackat motsätter sig att skrota TF. Lambertz anklagar ledamöterna för att inte vara självständiga: Han anklagar också ledamöterna för att vara styrda utifrån: "Det är tydligt för mig att motståndet mot en ny yttrandefrihetsgrundlag till stor del kommer från personer utanför kommittén. Det är också tydligt att det är svårt att med tillräcklig styrka motivera en ny yttrandefrihetsgrundlag utifrån politiska överväganden. De vinster som en ny grundlag skulle innebära för rättslikheten, hållbarheten och yttrandefriheten är lätt urskiljbara för de flesta jurister och för andra som noggrant och utan skygglappar sätter sig in i de principiella och praktiska aspekterna på lagregleringen. Men vinsterna är inte tillräckligt attraktiva för andra. Och initialmotståndet är stort."

De folkvalda bland andra Ingvar Svensson reagerade skarpt och förklarade att han suttit i tio utredningar men aldrig varit med om något liknande.

Lambertz påhopp har fått en rad ledarskribenter att reagera.

Dagens Nyheters ledarsida hade den 7 november rubriken Frihet skall förvaras: " När en kommittéordförande offentligt uttalar sig så om ledamöter under pågående utredningsarbete har något gått snett." och vidare " I förhållande till EU är huvudfrågan inte hur väl den svenska tryckfrihetslagstiftningen passar in utan hur vi ska kunna värna det vi anser värdefullt. EU brukar visa respekt för medlemsländers egna traditioner. Börjar vi om från början och försöker skapa en helt ny rättslig reglering får vi räkna med en mer närgången granskning och långtgående krav på anpassning."

Liknande reaktioner har kommit från ledare i Blekinge Läns Tidning, Smålandsposten , Hemmets Vän m fl.

Eskilstuna Kurirens ledare den 4 november hade rubriken "Sparka Lambertz".

Det är bra att reaktionerna kommit snabbt och kraftfullt från media. De folkvalda ledamöterna i YFK är inte helt ense om att försvara TF men det tycks som om det finns en majoritet för att behålla den nuvarande regleringen.

Sedan blir frågan om ledamöterna i YFK står pall hela vägen ut. Regeringen har gett direktiven till YFK och uttryckligen gett uppdraget att utreda om TF kan ersättas . Kan ledamöterna stå emot om regeringen i vår agerar i kulisserna för att få igen en ny grundlag?

I bakgrunden finns också risken för hot och påtryckningar från EU. Sveriges tryckfrihetsförordning sticker ut på ett anmärkningsvärt sett från vad som gäller i övriga medlemsstater. Meddelarskyddet , ensamansvaret, jurysystemet , offentlighetsprincipen mm allt är problem för EUs makthavare och upplevs som besvärande för regering och tjänsteman i Sverige.

En fortsatt stark opinion för att bevara TF är nödvändig för att behålla TF!

Lars-Gunnar Liljestrand