Den 11/1 skedde väldiga demonstrationer runtom i världen under parollerna ”NEJ till terror och JA till frihet”, en protest mot det avskyvärda dådet mot Charlie-Hebdo. Där deltog flera världsledare som fört en skoningslös politik påminner om dåden i Paris. Tyvärr finns skäl att resa frågan om hyckleri mitt i sunda protester.
USA:s brutalitet i Irak är känd bland annat tack vare Wikileaks. USA visade sin syn på yttrandefrihet genom att döma avslöjaren Bradley Manning till långt fängelsestraff. Wikileaks Julian Assange sitter i en slags husarrest på Ecuadors ambassad i London och är på goda grunder rädd för att bli utlämnad till USA om han utlämnas till Sverige. Snowden som främjat demokratin genom sitt avslöjande av NSA:s väldiga övervakning riskerar långvarigt fängelsestraff.
Krigföringen av USA och andra i Mellanöstern under de senaste dryga 10 åren har slagit sönder stater och dödat hundratusentals människor, medan de hårda sanktionerna mot Irak under 1990-talet beräknas ha medför 500 000 dödsfall bland barn. Bör inte också detta kallas för terroristdåd? Denna brutala politik har haft stor betydelse för framväxt av grupper som al-Qaida, och IS som blomstrat under kriget mot terrorismen. Det ekonomiska och militära stödet till ”moderata rebeller” i Syrien har till stor del hamnat hos mer extrema grupper enligt olika rapporter. CIA tränade en gång al-Qaida och uppges ha tränat IS i Jordanien.
Massmedia sviker en granskande journalistik genom att tiga om detta.
*13 journalister dödades av Israels armé, dvs. fler än på Charlie-Hebdo.
* I Irak har drygt 300 journalister och mediaarbetare dödats mellan 2003 och 2011 efter USA:s angrepp.
* Drygt 150 journalister har dödats till följd av Syrien-kriget, en intervention av USA via allierade.
Vid Paris-demonstrationen deltog många statschefer som tyvärr bidragit till ökning av ofrihet, terrorism, brutalitet och orättvisor i världen. Bland deltagarna fanns:
• François Hollande har stött vapenleveranserna till rebeller i Syrien, vilket främjat IS
• Nicolas Sarkozy, en initiativtagare till kriget som ödelade Libyen.
• Angela Merkel, en stöttepelare till kuppregeringen i Kiev och de olagliga sanktionerna mot Ryssland.
• David Cameron ville angripa Syrien, men fick nöja sig med att stödja jihadisterna.
• Mariano Rajo införde drakoniska lagar som starkt begränsar demonstrationer och protester.
• USA:s justisminister, och senare utrikesminister Kerry, som representerar det land som skapat al-Qaida och indirekt IS, störtat fler demokratiskt valda politiker och bedrivit mångdubbelt fler krig än något land efter Andra världskriget.
• Benjamin Netanyahu, apartheidpolitikern och Gazas mördare.
• Petro Porosjenko, ”för var dödat soldat skall vi döda hundratals”, som leder krig i öst efter USA:s anvisning i stället för att söka fredlig lösning.
De omfattande protesterna mot illdådet i Paris och för yttrandefrihet och demokrati fläckas av sådana världsledare.
Massmedia som slår vakt om yttrandefrihet och demokrati måste också ta upp hyckleriet!