Skriv ut denna sida

Vissa massmördare döms inte

Kenneth Lundgren 25 augusti 2011

Att den norske massmördaren Anders Behring Breiviks fördöms är naturligtvis helt i sin ordning. Breivik är en högerextrem antimuslimsk massmördare. Hans tankegods är ett destillat av USA:s och dess allierades politiska tänkande och handlande under de senaste årtiondena.

Breivik kommer inte att öppet få någon social prestige. Brottslingar i norska fängelser hotar att mörda honom när han blir inspärrad för att avtjäna sitt långa fängelsestraff. I massmedierna trumpetas nu ut meningslösa besvärjelser som ”det får inte hända igen” och ”våldet får inte segra”.

Men att Breivik är och kommer att förbli ärelös (utom i några små marginaliserade högerextrema kretsar) beror inte bara på att han är en massmördare, utan också på att morden skedde från helt maktlös politisk position. Alla massmördare fördöms inte av våra etablissemang.

 

• Den 4 september 2009 ägde det rum en massaker i Kunduz i Afghanistan som resulterade i 142 döda. Blodbadet genomfördes sedan en tysk överste, Georg Klein, hade begärt att Natoflyg skulle bomba byn.

• Tisdag en den 1 mars 2011 dödades nio afghanska barn i en USA-ledd attack av två attackhelikoptrar. Barnen samlade ved i Nangalamdalen i Afghanistan.

• Natten mellan den 13 och 14 juli 2011 dödades sex civila – män, kvinnor och barn – vid en nattlig räd i sydöstra provinsen Khost i Afghanistan. Nästa dag demonstrerade över 1 000 afghaner på stadens gator mot Natos våldsaktioner.

Bara en vecka tidigare hade Natoflyg dödat minst 13 civila, främst kvinnor och barn, i Mandadistriktet i samma provins.

 

Dessa exempel är inga undantag, utan en konsekvens av USA:s och Natos krig i Afghanistan. Detta bekräftas inte minst av vad förre Natobefälhavaren i Afghanistan, general Stanley A McChrystal, sa i en videokonferens: ”Vi har skjutit ett förbluffande antal människor, men mig veterligen har ingen av dessa någonsin visat sig vara något hot”.

 

Ett exempel på representanter för stormakten USA:s omänskliga tänkande är Madeleine Albright som var USA:s utrikesminister under Clinton. I samband med Gulfkriget 1990 införde FN:s säkerhetsråd sanktioner mot Irak. Över en halv miljon barn beräknades fram till 1996 ha dött på grund av dessa sanktioner (detta enligt Unicef, FN:s barnfond).

När Albright av en journalist fick frågan om sanktionerna var värda detta pris avgav hon svaret: ”Jag tycker att det här är ett mycket svårt val, men priset – vi tror att det är värt det”.

Ytterst ansvariga för USA:s massmördande i Väst- och Centralasien är presidenterna George HW Bush, Bill Clinton, George W Bush och Barack Obama. De har högt politiskt och socialt anseende åtminstone bland stormakternas och deras klientstaters ledare. Till exempel tilldelade den norska Nobelkommittén 2009 Barack Obama Nobels fredspris. Både Sverige och Norge skickar trupper som deltar i USA:s massmördande krig i Afghanistan.

I motsats till massmördaren Anders Behring Breivik beslutar dessa staters ledare om massmord utifrån en stormaktsposition och slipper därför efterräkningar (hyllas alltså till och med i Norge med Nobels fredspris). De ser massmorden på oskyldiga civila – liksom Anders Breivik – som nödvändiga. Men de liv de släcker är

inte mindre värda än dem Breivik tog.

 

Kenneth Lundgren

Vice ordförande i Folket i Bild/Kulturfront

Artikeln är publicerad i FiB 8-2011

Kenneth Lundgren