I den pågående Nato-debatten talas det om Nato som om det bara finns ett Nato. Men som jag ser det finns det flera. Ja, kanske till och med tre.

Det första är kalla krigets Nato som det definieras i stadgans paragraf fem. Den talar om ömsesidiga försvarsförpliktelser medlemsstaterna emellan. När kalla kriget tog slut försvann alltså egentligen Natos existensberättigande. Men organisationen levde kvar genom att man skapade till ett out of area-Nato, som det heter.

Detta gjorde Nato till ett imperialistiskt verktyg i USA:s tjänst och om man kallar det första Nato för Paragraf 5 -Nato så skulle man kunna kalla detta andra Nato för USA/Nato.

Som vi vet har detta USA/Nato under de senaste 15 åren satt hela Mellanöstern i brand. Men de här krigen har varit ganska långt borta från oss i Europa, så vi har mest känt av dem genom växande flyktingströmmar. Men som vi också vet hotar detta USA/Nato genom sin konfrontatoriska expansionspolitik visavi Ukraina att nu också sätta eld på Europa. Vad gör vi då?

Ja, det är här jag menar att det behövs ett nytt antiimperialistiskt initiativ. Krigen i Mellanöstern har hos oss skapat åtminstone tre sådana initiativ: Afghanistansolidaritet, Iraksolidaritet och Syriensolidaritet. Till detta borde vi nu foga ett fjärde: Europasolidaritet. Med den övergripande parollen: USA ut ur Europa.