Svensk polis stoppade demonstranterna och den amerikanske medborgaren Cindy Sheehan från att få den minsta kontakt med den amerikanska ambassaden. Polisen motiverade censuren med  att manifestationen inte hade sökt tillstånd. Uttalandet finns nu på Cindy Sheehans blogg.

CINDY SHEEHAN blev världskänd när hon 2004 deltog i ett tältläger vid George W Bushes gård i Texas i protest mot USAs krig mot Irak, där hennes son stupat 2004. Hon har varit i Sverige tidigare, i kampanjer mot USAs krigspolitik, denna gång 2012 höll hon två öppna möten i Stockholm: ett fokuserat på Irakkrigets följder och behovet av fortsatt solidaritet, dels ett om kampen för frihet för De5 kubanska politiska fångarna i USA, offer för ett upprörande justitiemord. Hon deltog i november i det stora internationella solidaritetsmötet för De 5 i Holguin, Kuba där hon träffade mödrar till De5, som också berövats sina söner. Cindy står för en skarp kritik av den nuvarande presidenten Barack Obamas utrikespolitik. Hennes självbiografi -- Peace Mom: A Mothers Journey through Heartache to Activism -- publicerades 2006.
Cindy Sheehan, antikrigsmotståndare från USA, som engagerat sig i fallet med De5 och senast träffat deras anhöriga i november 2011, har besökt Irland och Sverige. Hon är inbjuden av den irländska och den svenska Kommittén Frige de Fem.

De fem kubanerna Antonio Guerrero, Fernando González, Gerardo Hernández, Ramón Labañino och René González arresterades den 12 september 1998 i Miami, Florida. De är offer för justitiemord, orättfärdigt dömda till långvariga fängelsestraff för att ha infiltrerat och avslöjat terroristorganisationer i USA.

Kampanjen för Rättvisa för De5 har stöd av "FN:s arbetsgrupp för undersökning av godtyckliga arresteringar", Kyrkornas världsråd, USA:s Council of Christian Churches, Kubas Kyrkoråd, Association of American Jurists, Amnesty International, Nobelpristagare -- litteratur- och fredspristagare - regeringar, parlamentariker, biskopar, präster, fackföreningsledare, jurister, författare, människorättsaktivister och intellektuella över hela världen.

En mors strid för en värld i fred - Cindy Sheehan och The Cuban Five
"Det var de tårarna som fick den av tårar fyllda bägaren att rinna över, och som skapade strömmen som inte går att stoppa (Joan Baez).

Cindy Sheehan (född den 10 juli 1957) är en kämpande krigsmotståndare från USA. Hennes son -- U.S. Army Specialist Casey Sheehan -- dödades i strid i Irak den 4 april 2004. Cindy drog nationella och internationella mediers uppmärksamhet till de ökande protesterna mot kriget då hon i augusti 2005 trädde fram vid ett tillfälligt upprättat antikrigsläger utanför presidenten Georg W. Bushs ranch i Texas. Hennes ställningstagande gav upphov till både passionerat stöd och ursinnig kritik. Hon står idag för en skarp kritik av den nuvarande presidenten Barack Obamas utrikespolitik. Hennes självbiografi -- Peace Mom: A Mothers Journey through Heartache to Activism -- publicerades 2006.
The Cuban Five (De5)

Efter årtionden av ständigt pågående attacker mot Kuba, utförda av anti-kubanska terroristgrupper baserade i södra Florida -- grupper som åtnjuter stöd och samtycke från USA:s regering och myndigheter -- och efter det att USA envist vägrat vidta någonting för att stoppa dessa attacker, tog sig en grupp obeväpnade män och kvinnor från Kuba till USA. De hade som uppdrag att bevaka de våldsverkande grupperna som var ansvariga för attackerna, och att rapportera till Kuba om dessa gruppers aggressiva planer.
Fem av dessa utsända kubaner, som senare skulle bli kända som The Cuban Five (De5) arresterades i september 1998 av FBI i Miami. De hölls i isoleringsceller i 17 månader och ställdes så småningom inför en federal domstol i Miami i december 2000. Rättegången, som varade till juni 2001, präglades av oegentligheter och fördomar. Alla fem dömdes för påstått deltagande i förberedelser i syfte att "skada USA". Tre av dem dömdes för påstådda förberedelser till spioneri. De utdömda straffen sträckte sig från fängelse i 15 år till livstid.
Cindy Sheehans band till de fem kubanernas mödrar

Den nära relationen, som uppstått, mellan Cindy Sheehan och mödrarna till de fem i USA fängslade kubanerna, har sin grund i att både hon och de har berövats sina söner genom den politik av aggressioner och krig som USA:s regering bedrivit.

Meningen för Cindy Sheehan med besöken på Irland och i Sverige är att få möjlighet att understryka det grundläggande målet för den strid hon själv och de fem fängslade kubanernas mödrar befinner sig i: att främja freden i världen.

Vad händer i Irak?

Cindy Sheehan var också en talarna på det välbesökta och fullsatta seminariet på ABF, Stockholm: USA:s välkända ”fredsmamma” och antikrigsaktivist om situationen i USA där repressionen mot antikrigsaktivister ökar. 
9 år efter USA:s folkrättsvidriga krig och ockupation.

Cindy Sheehan beskrev i ett engagerat, agitatoriskt laddat tal vad som händer med antikrigsrörelsen i USA: 

Är kriget över när den amerikanska armén dragits bort? Vad betyder det att Exxon Mobil, BP och andra multinationella oljejättar är tillbaka och Iraks nationaliserade oljeutvinning åter privatiseras och säljs ut, att USA har världens största ambassad någonsin i Bagdads gröna zon

Går Irak mot demokrati när över en miljon är ockupationens offer och miljontals människor tvingats i landsflykt, repressionen ökar, demonstranter och journalister dödas, fängslas och torteras

Vad händer med antikrigsrörelsen i USA?

Vad betyder det att USA:s president inte stängt Guantánamo trots löften, att USA antagit lagar som gör det möjligt att döda eller fängsla påstådda fiende utan rättegång och för all framtid. Occupyrörelsen utsätts för repression.
Vad händer?



Irak är idag ett förstört land. USA och Storbritannien har begått alla upptänkliga krigsbrott i Irak
och fortsätter kriget i Afghanistan med drönarattacker och riktade mord.
De bör inte undgå sitt straff!

CINDY SHEEHAN BLOGG
Wednesday, March 14, 2012
"Is it Normal?" by Cindy Sheehan

I am over here in Europe to raise awareness of the case of the Cuban 5, but I took an evening off of that in Stockholm to participate in an event with the Iraq Solidary Group commemorating the ninth anniversary of the US led bombardment of that country.
An Iraqi physician, and professor, who is now based in Damascus was on the program with me. I sat next to him as he read the statistics of imperial doom that befell his nation during the Clinton sanctions and the wars of the Bush crime family. Every statistic was like another knife being driven into my heart.
Two million dead during the sanction years; 1.5 million dead after 2003; incidences of leukemia in children in Fallujah and Basra skyrocketing by a factor of ten times normal; clean water and electricity are still in short supply; and the government and laws set up by the US occupiers do not work for the people of Iraq.
There were much more stats and while Dr. Khudair was reading them, I kept flashing back to all the times I have been asked if I think Casey’s sacrifice was “worth it” now that there is a “free and peaceful Iraq?” Bullshit—what remains is a divided,  destroyed and oppressed Iraq, but the resistance is still there to make sure the 50,000 mercenary soldiers and the thousands of Americans still there profiting off of the misery of Iraq, leave.
The most heartbreaking thing that I heard was not a statistic, but an observation.
Of course we know that the US used depleted uranium coated weapons in Iraq and the region is now poisoned by the radioactive waste from DU for 4.5 billion years—that is one of the reasons that incidences of leukemia are on the rise.
One woman who does activism to ban all nuclear weapons, including DU, said that now in Iraq, a woman’s first question after giving birth is not: “Is it a boy or a girl,” but, “Is it normal?”
The invasion and occupation of Iraq led to a personal tragedy for family, but more importantly to a national nightmare for the Iraqi people.
The US needs to finally and completely withdraw and a renewed call for reparations for the people of Iraq needs to be made and the US war criminals who led two countries, ours and Iraq, down the road to devastation need to be tried for crimes against humanity and crimes against the peace.