”Household Words” heter den veckotidning som Charles Dickens skapade. På svenska döpt till Vardagsord. Tidningen utkom åren 1850-59. Detta var under viktorianismens glansperiod, tiden då det brittiska imperiet blev en världsmakt.

Jan Myrdal har sammanställt ett urval av tidningens texter. Myrdal menar att i litteraturhistorien har Dickens verk som tidningsman och journalist ställts i skuggan av hans verk som romanförfattare. Detta perspektiv vill Myrdal förändra med denna utgåva.

Household Words bar Dickens prägel. Även om han skrev långtifrån alla artiklar själv bar de ändå hans signum och skulle godkännas av honom. Texterna skulle hålla Dickens nivå. Detta förfaringssätt kan jämföras med hur många stora målare arbetade, som hade lärlingar vars uppgift var att färdigställa verken, innan mästaren slutligen signerade målningen som sin egen. Dickens hade full kontroll
över tidningen vars uppgift och syfte var att underhålla, roa och upplysa. Med Myrdals ord att medvetandegöra läsarna.

Till formen liknar boken en faksimilupplaga av en äldre utgåva. Till innehållet känns det som om vi kommer en annan tid och en annan verklighet närmare, trots ett språkbruk som vi inte längre använder. Vi möter i artiklarna en långt hårdare verklighet, utan det försonande ljus som finns i Dickens tidigare romaner. Perspektivet har mörknat. Artiklarna belyser ett brett spektrum av ämnen som
förhållandena i det brittiska Indien, arbetarskyddet, den gifta kvinnans rättslöshet, för att nämna några.

För alla som arbetar med det skrivna ordet är denna samling texter en källa att gräva ur. Genom tidsavståndet kan man ändå förnimma nerven och engagemanget som en levande puls.

Den här volymen kostar tid och en viss möda att läsa på grund av det ålderdomligt mer högtidliga och formella språket. Men det är ur denna radikala tradition som tidningar som FIB/Kulturfront har uppstått.

Jan Bergsten