Skriv ut denna sida

Lyckad återträff för FNL-are i Örnsköldsvik

Kenneth Lundgren 14 juli 2015
Lyckad återträff för FNL-are i Örnsköldsvik
Bild: Robert Edlund

Lördagen den 11 juli träffades ett 40- tal medlemmar från Ö-viks FNL-grupp. När de strax före klockan 14:00 samlades i solskenet utanför Sliperiet nere vid hamnen i Örnsköldsvik var för en del över 40 är sedan man såg varandra förra gången. Några var sig förvånansvärt lika medan andra behövde presentera sig och noga besiktas innan de blev igenkända. 

Återseendet var verkligen roligt så det var med vissa svårigheter som arrangörerna lyckades få in alla i Sliperiets lokaler så att det offentliga mötet kunde börja.

Först berättade Gunnar Eklöf och Kenneth Lundgren lite om Ö-viks FNL-grupp som startade redan 1966 men dog ut någon gång  åren 1967 - 68 för att återstartas i april 1970.  Den blev med tiden - om man tar hänsyn till ortens storlek - en av landets starkaste. Man sålde tex ca 500 ex av Vietnambulletinen av varje nummer med ett rekord på över 700 ex.  

Författaren till boken Vietnam var nära, Åke Kilander, berättade med hjälp av bilder på affischer om FNL-gruppernas arbete och utveckling. Han förklarade bland mycket annat hur de tre parollerna, USA ut Vietnam, Stöd det vietnamesiska folket på dess egna villkor och Bekämpa USA-imperialismen! hade diskuterats fram. Kilander menade att DFFG;s (De förenade FNL-grupperna) linje var väldigt framsynt och klok och det -tillsammans med det tålmodiga arbetet - bidrog med starkt till rörelsens framgång. 

Under fikapausen kunde den som ville göra sitt egna FNL-märke. Tyvärr så hade vi inte fått tag på en knappmaskin som kunde tillverka den lilla nätta originalknappen.

Efter fikat berättade Maria Norgren - som var medlem av FNL-gruppen -  om en resa hon gjort till Västbanken våren 2014.

Hon berätta för en intresserad publik om Israels och sionisternas trakasserier av den palestinska befolkning och statens Israels apartheidsystem. Hela tiden bygger Israel ut bosättningar på Västbanken. Medan dessa bosättningar har elström, rinnande vatten och alla moderniteter som swimmingpooler så  får inte palestinierna bygga hus på sin egen mark. De har inte tillgång till rinnande vatten och el utan de får samla in vinterns regnvattnet i stora underjordiska tankar som de sedan får sparsamt vattna sina odlingar med. På det kristna jordbruk som Maria arbetade på hade israelerna kapat ner 5000 olivträd.

Dessa två programinslag knöt ihop solidaritetsarbetet då och nu.

Middan på kvällen blev lyckad med god libanesisk mat. Allsång med solidaritetssånger och med en spontant bildad sånggrupp. Mycket trevlig dag och kväll med många samtal om gemensamma minnen. 

      

Relaterade artiklar (efter tagg)