Skriv ut denna sida

Väinö Linnas Okänd soldat – ett 60-års minne

Rolf Karlman 9 december 2014

0_-4659562497367258764.jpgRolf Karlman skriver om Väinö Linnas "Okänd soldat" som i veckan fyller 60 år.

”Gud är som var och en vet allsmäktig, allvetande och fjärrsynt i sin vishet. Sålunda hade han en gång i tiden låtit en skogseld bränna ner tiotals hektar kronoskog på en sandmo nära staden Joensuu. Sina vanor trogna lade mänskorna manken till för att hindra honom i hans uppsåt, men orubbligt svedde han av ett så stort område som han ansåg sig behöva för framtida ändamål.”

De berömda inledningsraderna till ”Okänd soldat”.

 

På senhösten 1954 utkom ”Okänd soldat” på finska. Författaren Väinö Linna hade då bearbetat sina krigsminnen från fortsättningskriget i drygt tio år. Linna arbetade fortfarande som textilarbetare på Finlayson i Tammerfors när han som 34-åring gav ut ”Okänd soldat”. Av de finska tidningarnas recensenter var majoriteten imponerade. En del var hänförda och ansåg att Linnas krigsskildring var det bästa som hade skapats på finska språket. Några anmälare av boken var kritiska till hur t.ex. officerarna och lottorna skildrades.

Linna hade skapat en kollektivroman om ett kulsprutekompani under fortsättningskriget 1941 – 1944. Han visste vad han skrev om. Boken byggde delvis på hans egna erfarenheter. Väinö Linna var en duglig soldat som hade dekorerats med frihetskorset och som från 1943 användes som utbildare av nya rekryter.

Okänd soldat kom att utvecklas till den utan konkurrens största lässuccén i Finlands litterära historia. Den appellerade till den finska folksjälen på ett alldeles speciellt sätt. Människor som aldrig hade läst ett skönlitterärt verk läste ”Okänd soldat”. Överallt där människor samlades diskuterades de olika personkaraktärerna i boken. Det färgstarka persongalleriet som bestod av elitsoldaten Rokka, fänrik Koskela, Hietanen, Raihikainen, Lehto m.fl. blev var mans egendom.

I Sverige hade boken stora upplageframgångar när den gavs ut i svensk översättning hösten 1955. Olof Lagerkrantz  skrev  i sin anmälan i DN ”Jag har läst Linnas bok med brinnande kinder och har inget minne  av att jag någonsin vände en sida”. I det svenska förlagets förhandsreklam utnämndes boken till ”världslitteraturens största bok efter Tolstojs Krig och fred och Thomas Manns  Buddenbrokks”.

Även i Norge, Danmark och Frankrike blev Linnas bok en stor succé. Till idag har boken tryckts i 602.500 exemplar. Boken kom  tillsammans med Remarques ”På västfronten intet nytt” och Norman Mailers  ”De nakna och de döda” att uppfattas som litteraturhistoriens starkaste krigsskildringar. Okänd soldat filmades första gången 1955 i regi av Edvin Laine i en klassisk svart-vit version. Den mest populära finska filmen alla kategorier. Laines version visas varje år på den finska  nationaldagen (självständighetsdagen)den 6:e december.

De finska krigsveteranerna kände igen krigets absurda verklighet i Linnas bok. Den präglas också av en kärv humor samt beskriver färgstarka personligheter. Boken har också appellerat till yngre läsare och viss kritik riktades ibland mot ”Okänd soldat” för att många läste den som en äventyrsroman där kriget ibland ter sig lockande. Tveklöst finns hos Linna en beundran för det som gör en god soldat nämligen snabba reaktioner, sinnesnärvaro och mod. Väinö Linna var själv en vanlig civilist som p.g.a. omständigheterna utvecklades till en god soldat och bl.a. dekorerades vid två tillfällen. Linna skrev dock själv att ”grundstrukturen i min bok är klart pacifistisk”. En senare kritik mot ”Okänd soldat” är att den uppmuntrat till en machokultur hos de finska männen.

Vem var då författaren? Väinö Linna föddes 1920 i Urjala kyrkby i Tavastland. Pappan var slaktare. Väinö hade tio syskon vara tre dog tidigt i TBC. Pappan avled 1927. Modern fick överta hela försörjningsansvaret. Väinö genom gick vanlig folkskola. Han uppfattade som begåvad men lat. Till skillnad från många av sina kamrater var han ointresserad av idrott. Han var ingen ledare men heller ingen särling.

Han ansågs för klen för jordbruksarbete och lämnade hemorten 1938 och bosatte sig i Tammerfors. Precis som många andra tavastländska ungdomar fick han anställning vid Finlaysons textilfabrik. Han var flitig besökare på biblioteket och en stor bokläsare i olika ämnen. Under vinterkriget 1939-1940 deltog han i befolkningsskyddet. Tammerfors bombades hårt. Efter marsfreden 1940 kallades årsklass 1920 in till värnpliktstjänstgöring. Linna placerades i infanteriet. Han hade inga speciella förmågor som tydde på att han skulle bli en god soldat. Under tjänstgöringen visade det sig dock att han hade ledaregenskaper och togs ut till underbefäl.. Väinö Linna var vid krigsutbrottet befäl i ett maskingevärskompani. Han och hans pluton deltog i erövringen av ryska Östkarelen. 1943 lämnade han fronten för att utbilda rekryter i Fredrikshamn. Det var då han träffade sin hustru Kerttu. Under hela sin tid vid fronten skrev Linna en krigsdagbok. Tankarna om ett författarskap tog form i samband med det enformiga ställningskriget.

Senhösten 1944 blev han demobiliserad och återvände till Tammerfors Han var nu nygift. Han arbetade vidare som textilarbetare men hade författardrömmar. Han gav också ut två böcker åren efter kriget som fick hyggliga recensioner. ”Okänd soldat” började han skriva på sommaren 1953. Efter succén med ”Okänd soldat” skapade han ytterligare ett mästerverk nämligen trilogin om Finlands nutidshistoria ”Under Polstjärnan”.

Väinö Linna nämns i Finland i samma exklusiva grupp av nationens stormän som Runeberg, Sibelius och Mannerheim. Precis som Runeberg drabbades han också av en ”stroke”. De sista åtta åren av sitt liv hade han förlorat sin talförmåga. Han avled 1992.

 

Rolf Karlman