Att komma till Christiania i Köpenhamn, är lite som att resa tillbaka till 70- talet. Man möts av en blandning av flera olika kulturer och religioner, men mest inflytande har den tibetanskt buddhistiska kulturen; det finns en buddhistisk stupa, böneflaggor hänger i träden och man dricker mycket grönt te.

Detta mixas med modern konst som graffiti och skrotskulpturer och cannabis är dessutom lagligt. Man är inte längre i Köpenhamn utan i en kulturverkstad som erbjuder det som saknas i storstaden, en avslappnad och kreativ miljö. Men kommer man hit på lördagskvällen så är detta utbytt mot marijuanamoln och marknadsstånd med haschbakelser i alla möjliga utformningar blandat med jazzinspirerad musik och barnfamiljerna samt turisterna har ersatts med omkringdrivande wanna-be gangsters i tonåren.

Lene Verner är en kollagekonstnär som har bott i Christiania sedan -76. Hennes hus är som hämtat ur en saga, det är en gammal, renoverad byggnad med träbalkar i taket och små, högt sittande fönster och konst överallt. Medan Lene kokar upp tevatten börjar hon berätta om hur det var att flytta till fristaden.

- Först bodde vi, jag och min son, i en husvagn och jag arbetade i en workshop. Jag har bott i det här huset sedan 1980 och innan dess bodde jag i ett litet egenbygge på en väns tomt. Då levde jag mycket primitivt.

Det fanns varken vatten eller el här då, så vi hade utedass. Den stora förändringen som har skett sedan jag flyttade hit är att Christiania har blivit mer strukturerad och organiserad, det finns fler regler här nu än på 70-talet.

I början var det ju rena anarkin.

Lene gör, till skillnad från de flesta Christianiabor, inte sin konst för att påverka utan skapar för att hon helt enkelt tycker det är roligt. Hon har dock lovat att göra några kollage med ett budskap mot överkonsumtion och förorening, något som Christianiaborna verkar vara överensstämmande emot.

Hur går anarkin (individens frihet) och kommunismen (ansvaret för kollektivet) ihop i Christiania?

- Individens frihet är alltid underställtt ansvaret för allmänhetens bästa, ideellt sett. Du har alltså friheten att göra som du vill så länge du inte skadar andra.

För att förstå historien om Christiania måste man känna till historien genom 60-talet.

Britta Lillesøe, skådespelerska och kulturkoordinator, var med från Christianias start.

-Det började i Köpenhamn 1965. Det första ockuperade bostadsområdet låg i Christianshavn (innanför Köpenhamns gamla försvarsvall) och bestod av republiken Sofiegården där jag bodde samt flera andra gårdar vilka var några 1700-talshus som skulle rivas. Under tiden som staden inte kunde enas om vilken typ av byggnader som skulle uppföras efter rivningen bodde vi där bakom svarta mörkläggningsgardiner. Det rådde en positiv, autonom miljö.

Graffiti är en viktig del av Christianias kultur

Christianshavn var en konstnärsmiljö på grund av dess små, billiga lägenheter som lockade dit fattiga konstnärer. Men bostadsområdet var på 60-talet i övrigt ett arbetarkvarter. Då bodde cirka 25000 människor i Köpenhamn och idag bor det bara omkring 10 000.

- På Sofiegården bodde vi mycket klassmässigt blandat där fanns konstnärer, akademiker, skådespelare och skådespelerskor, universitetsstudenter, professorer, hantverkare och hantverkslärlingar. Miljön var kulturellt blomstrande och typiskt hippie. Det var väldigt inspirerande och grönskande för vi planterade fruktträd och blommor, vilket var ganska exotiskt eftersom att Christianshavn var mycket tättbebyggt och saknade grönområden. Men polisen barrikaderade Sofiegården och kastade ut oss. Ockupationsrörelsen flyttade då från Sofiegården till det som senare kom att kallas Christiania.

Christiania hette förut Båtsman Støss Kasern och var ett gammalt militärområde. Britta var med och rev planket 1971 in till kasernen tillsammans med många andra från Sofiegården.

- Vi har en slogan som löd: alla vägar leder till Christianshavn därför att det kom hit många olika människor; bland annat hippies, omvända soldater från USA och Tyskland samt amerikanska jazzmusiker.

- Det var fantastiskt. De som gick i skolan med officerarnas barn avtalade med vakterna om att få bo i det gamla militärområdet.


Den socialdemokratiska försvarsministern Kjeld Olesen stod plötsligt med ett problem; vad skulle han göra med alla unga människor som bosatt sig i kasernen? Då konstruerades det sociala experimentet Christiania efter förhandlingar med ockupanterna. Politikern Tine Bryld insåg att det är viktigt att unga människor provar att göra saker på egen hand och leva på sitt eget sätt samt att de resurssvaga fick med de resursstarka för att bygga upp fristaden.

Politikerna var också rädda att ungdomsupproren och kravallerna (som från Paris i maj 68 också spreds till Köpenhamn precis som stora delar av världen) skulle spridas och lät hippie-rebellerna flytta ut till Christiania så att de själva kunde få lugn.

I maj 1972 blev det klart att Christiania skulle bli ett socialt experiment. Nu kallar Britta istället fristaden för experimentell zon.

Nils Vest, Brittas man, är fotograf och filmskapare i Christiania. Han fortsätter berättandet.

- I april 1976 skulle området röjas upp och det skulle göras nybyggen. Bra hantverkare var en förutsättning för Christianias utveckling. Plundrade ruiner som saknade isolering, el och vatten gjordes till hem.

Varför är det roligare att bo här i Christiania än i Köpenhamn?

- Det bor många konstnärer och man lever närmare, känner varandra på ett helt annat sätt. Jag tyckte dessutom det var tråkigt att bo i stan. Vi - Britta, jag och två barn - flyttade för 30 år sedan till vårt nuvarande hus. Asfalten runt huset grävdes upp och gjordes om till en lummig rosenträdgård. Mycket tid, pengar och energi lades på att bygga upp husen.

Hur har Christiania förändrats sedan ni flyttade hit?
- Det har förändrats på många sätt, först och främst har husen kommit i någorlunda bra skick. En annan sak som har förändrats är försäljningen av hasch och cannabisprodukter. Det kom in hårda droger på 70-talet och en del försökte ta hand om missbrukarna men det kom fler och fler, de liksom slussades till Christiania, till ett stort hus som kallades fredens ark.

Polisen tyckte inte om fristaden för de kunde inte hantera den. Christiania beslutade att kasta ut alla langare av hårda droger och alla missbrukarna skulle lämna fristaden och bli avgiftade. En grundregel lades till: inga tunga droger. Marijuana är däremot en lätt och välbeprövad drog som använts i tusentals år på många platser i världen, det var också tillåtet i Danmark fram till 61 och importerades till Christiania utifrån (Indien, Marocko, Italien) genom resor.

-Om du har ett avslappnat förhållande till att konsumera hasch på det ena eller andra sättet så är det absolut inget problem och det visar sig i många länder över hela världen att alla samhällen har behov av någon typ av rusmedel, till exempel i Sydamerika där kokabusken länge har gett folk möjligheten att få i sig kokain genom att tugga på koka -bladen.

Varför tror du att alkohol är så accepterat i vårt samhälle jämfört med marijuana?

- När man hade alkoholförbud i USA på 20-talet, och stora resurser lades på att en stor poliskår skulle stoppa alkoholen, misslyckades detta totalt. När alkoholen legaliserades igen -32 blev denna poliskår arbetslös och ledaren ville hitta något annat att bekämpa. Då började man motarbeta marijuana istället. Men behovet att köpa cannabisprodukter har vuxit i Danmark de senaste 40 åren, några orsaker kan vara den höga arbetslösheten och stressen.

Vad är det som gör att Christiania har överlevt många av de andra fristäderna som uppstod och stängdes ner i Europa på 70-talet?

- De som stängts ner har inte kunnat organisera sig. Några av de andra fristäderna finns kvar som till exempel Damanhur i norra Italien och Zieve Linde i Tyskland. Det finns nu också många kollektivbyar, eco-villages, som är medlemmar i  Globalecovillagenetwork (GEN) vilket bildades av en amerikan med mottot: om vi ska göra världen lite vettigare måste vi bygga mer av hållbar konstruktion och försöka leva enklare.

Fördomar och medias makt

En undersökning som genomfördes för x antal år sedan visade att 75 % av Köpenhamnsborna krävde att Christiania skulle bestå även om de borgerliga politikerna försökte stänga ner fristaden. Media har gett en mycket negativ bild av Christiania på grund av den borgerliga pressen som bara skrivit om knarkrazzior och liknande. Många tidningar är beroende av intäkter från dessa borgliga politiker som vill stänga ner fristaden medan socialdemokraterna har varit relativt accepterande till det som sker.

Men de som varit i Christiania är mycket positivare än de som bara hör och läser om fristaden via tidning och radio. Media har ofta som princip att enbart vilja berätta om Christiania när det är negativa nyheter. Men så är det ju också i allmänhet att negativa nyheter säljer bra, skandaler säljer bra. Så vi försöker helt enkelt sprida ut och berätta om hur vi lever livet.

Fristaden köps loss från regeringen
Politikerna vet att det skulle råda kaos om de skulle stänga ner Christiania och därför gav de invånarna ett avtal som gick ut på att köpa fristaden och en fond bildades i somras för att driva fristaden inom lagens ramar.

Har normaliseringen av Christiania lyckats?

- Vi har legaliserats men inte normaliserats. Vi har blivit mer organiserade i och med att de verksamheter och fastigheter i fristaden har blivit registrerade vilket betyder att vi betalar
skatt som alla andra. Men det är också lite tråkigt för i början var det massa märkligt folk som flyttade in.

Odlar ni er egen mat?

-Nej, marken här är mycket giftig eftersom att det var ett laboratorium här förr som avprovade olika sorters sprängämnen och kemikalierna kastades bara ut på marken. Detta är ett stort problem nu. Vi har gjort jordprov och försökt göra oss av med den giftiga jorden, vilket är enormt dyrt. En del jord har körts bort och neutraliserats. Men det var en av orsakerna till att vi fick Christiania så billigt.

Producerar ni egen el?

-Nej, det mesta köps in från Danmark, men det är också många hus som har solpaneler på taken, vedeldning förekommer också då vissa använder gamla spisar och ugnar. I detta hus har vi oljeeldning, men vi försöker hela tiden att vara självständiga och lösa saker på egen hand.

Finns det någon grundskola i Christiania?

- Nej, våra barn måste få känna till samhället utanför Christiania, annars blir det för skyddat. Men när det gäller dagis så är det mycket lättare och billigare här, än ute i Köpenhamn, eftersom att det betalas av vår gemensamma hyra.

Hur fungerar direktdemokratin?

- Vi kallar det afrikansk by-demokrati, eller konsensusdemokrati, vilket betyder att vi har stora gemensamma möten där viktiga beslut ska fattas istället för att rösta. (Skillnaden är dock att kvinnor oftast inte deltog i den afrikanska by-demokratin.) Vi försöker undgå röstning. Istället för att till exempel 55 % av befolkningen bestämmer över 45 % så försöker vi fatta beslut som alla tycker är okej och kan leva med. Den gyllene medelvägen.

Detta betyder att vi ofta har mycket långa diskussioner där alla kan säga sin mening. I gratistidningen veckospegeln presenteras alla möten som hålls i Christiania. Referat från mötena i de 14 olika områdena publiceras. Snigeln är vårt nationaldjur därför att förändring och beslutsfattning sker långsamt.

Ett öppet klimat
En sak som vi skulle kunna lära oss av Christiania trots dubbelmoralen i andra frågor - är invånarnas respekt för olika idéer och uppfattningar samt att vår nordiska kultur försvagats och vi behöver kontakt med andra länder där kulturen och spiritualiteten är starkare.

Trots - eller tack vare att - det bor många olika nationaliteter i fristaden har de intervjuade aldrig upplevt att det förekommer rasism eller främlingsfientlighet i Christiania och invånarna verkar uppriktigt trivas bättre med vardagen, trots att många arbetar hårdare, än vi i det normala samhället utanför.

Elisabet Brånsjö (text och foto)

Konsten är till för allmänhetens beskådan, överallt möts man av konst i olika former - skulpturer, graffiti och
arkitektur. De verkar dela uppfattningen att konst inte hör hemma i galleri med inträde.