Skriv ut denna sida

Artikel ur Senaste FiB/K: Månadens tok januari

Hans Isaksson 20 januari 2016

Varje månad under 2016 delar vi ut ett pris till månadens tok, alltså en person vars handlingar utmärkt sig som osedvanligt galna. Månadens tok är: Carl Anders Peter Hultqvist (f 58), Sveriges försvarsminister.

 

 

Motivering

Han må vara bördig från gnällbältet, men i honom har vi äntligen fått en riktig tuffing i spetsen för fosterlandets försvarsministerium. Hultqvist klarspråkar om upprustningarna hos fienden. Han pekar därvid med hela handen ungefär mot Saltsjöbaden (Karl XII nöjer sig med ett finger).

Han blev raskt en hjälte hos bombhögern. Och hos föregångaren Odenberg, som själv var en så riktig KARL att han inte stod ut alla pacifistiska fruntimmer och tomhylsor i Alliansregeringen. Hultqvist profilerade sig tidigt som en stark försvarsvän. Hans militära bana började i tonåren. Han deltog som frivillig i flygvapenföreningen och fick skjuta med Mausergevär. Som värnpliktig hamnade han på I13 som skyttesoldat. Men hans militära samvete tålde efter 57 dagar inte all beordrat trädgårdsarbete på regementet, ty med krattor och spadar kan man ju inte slå ihjäl ryssen. Han beviljades därför vapenfri tjänst som så kallat samvetsöm.– Men det handlade inte om någon pacifism, klargör Hultqvist i dag och markerar avstånd från Tolgfors, vilken, innan han som försvarsminister hjälpte till att rusta upp Saudiarabien, av frireligiösa skäl avstått  från att själv använda vapen.

Hultkvist vill öka försvarsanslagen rejält och återinföra den allmänna värnplikten - men inte rusta dem med krattor och spadar. Han vill ge oss kryssningsrobotar som åtminstone kan träffa St Petersburg. Han ser inget aggressivt i ett sådant vapen. Vi är ju ett defensivt land, säger han. Vi bombar, till skillnad från t ex Norge, t ex inte vare sig i Libyen eller Afghanistan - vi nöjer med att peka ut var USA och deras kumpaner skall göra det. Ibland blir det fel, till exempel i Kunduz. Men även då är det väl ment.

Och vi skall inte vara med i Nato understryker han åter på väg till Natos center för strategisk desinformation i Lettland: Att delta där är ett sätt att lära sig att sakligt bemöta all Putinpropaganda varav våra massmedia som bekant domineras. Nej, enligt Hultqvist skall vi inte gifta oss med Nato - hans parti och majoriteten av svenskarna tycker inte heller det. Men man kan i alla fall dela säng ändå, på tro och loven så att säga. Ty "Sveriges samarbete om övning, forskning och internationella operationer bör fördjupas" säger han - som om detta vore möjligt.

I SAP-kretsar anses Hultqvist tillhöra partiets vänster. I värsta fall har de rätt. Om han är vänster har högern blivit överflödig på grund av sysslolöshet. Om alla Natomotståndare vore lika lojala som Hultqvists regering skulle Nato inte behöva några anhängare.

Hans Isaksson