statlig ekonomisk hjälp för den som behöver rättsligt biträde av jurist men inte har råd.
Rättshjälp är alltså inkomstprövad och man kan få den i en mängd domstolsärenden, men inte alla. Där rättshjälp inte går att få - t ex för näringsidkare i affärstvister och för sådant som rör den villa man äger - ska man vara klok nog att ha en försäkring som innefattar rättsskydd. Hemförsäkring eller villaförsäkring kan räcka för privatpersoner.

Så fungerar det i stort, men nu ska systemet ändras. Följderna är svåra att överblicka. Den grundläggande skillnaden påstås i propositionen bli att rättshjälpen generellt ska träda in först när rättsskydd inte går att få:
"Den som har en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella angelägenheten skall inte få rättshjälp." Och rättshjälp ska inte utgå till den som "med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsförsäkring". Det heter dessutom att "en prövning alltid skall göras av om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna i det enskilda fallet".

Det påstås av regeringen att förslaget sparar 200 miljoner åt staten. Vem betalar?
Att döma av regeringen rör det sig mest om förtydliganden och förenklingar. Det betyder som alla förstår att hemförsäkringarna blir dyrare och att åtminstone den oförsäkrade delen av svenska folket riskerar att bli utan rättshjälp.

De oförsäkrade är nu inte så många. Enligt Statistiska Centralbyrån hade hela 95 procent hemförsäkring 1992-93. Siffran är lägre för utlänningar (79 procent, utomeuropeiska utlänningar 74 procent). Även om man antar att antalet nu börjat minska lika kraftigt som den sociala nedrustningen, är det alltså troligen många som har hemförsäkring med rättsskydd.

Men Palle Karlsson på LO berättar för FiB/K att det bland LO-medlemmarna finns en större andel - 20-25 procent - som inte har hemförsäkring. Palle tror att hemförsäkringen kommer att höjas med 60-70 kr om lagförslaget går igenom. Initiativ har tagits för att kollektivt hemförsäkra medlemmarna inom LO. Visst knorr finns det förstås i leden mot att fackförbunden ska besluta om kollektiv hemförsäkring, medger Palle, men säger att de flesta lugnar sig när de hör vad de tjänar in på kollektivköp.
Två förbund, SEKO och Industrifacket, har dock sagt nej. Dessutom är det kollektiva försäkringsköpet anmält som olagligt av ett försäkringsbolag.

- Vi får se hur det går. Men om och när alla avtal träder i kraft, omfattas 1,2 miljoner på LO-området av obligatorisk hemförsäkring. Därutöver är det 300.000 som försäkrar sig frivilligt.

Men det finns mer i lagförslaget. Skilsmässor får man inte hjälp med på hemförsäkringen, underhåll till barn ska skötas av försäkringskassan utan biträde och blir myndighetsfråga. Hemförsäkringen tar ingen hänsyn till inkomsterna, utan man får betala kanske 1.000 kronor i botten och 20 procent på resten av kostnaderna. Råkar man i tvist som inte är alltför okomplicerad, får man räkna med att punga ut kanske 8.000 kronor - och avstår från sin rätt.

Hos advokatsamfundet förs en upprörd debatt om lagförslaget, naturligtvis, eftersom det är ett yrkesintresse. Vissa advokater har byggt sin verksamhet på familjerätt och får kanske sluta. Att det blir den rättssökande allmänheten som får betala sparmiljonerna med höjda försäkringsavgifter och dyrare rättshjälp är klart. Det är också svårt att riktigt tro på LO:s prognos för premiehöjningarna.

Det blir att betala själv i någon form. Om förslaget går igenom är rättshjälpens tid förbi. Dörren öppnas för en ordning där pengar är rätt.

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  9-10/96
i n t e r n e t u t g å v a n

---