verklighet mycket långt från den slitsamma och tidskrävande form av boktryckande han själv skapat och som vi till inte alltför längesen - vad gäller grundprinciperna - fortfarande levde med.
Den verkligheten är nu blott historia och ett stråk av nostalgi i minnet på oss som sett blytyperna och hört dem rassla fram i sina strikta rader nere i sätteriet.
Andra regler, nya metoder och den modernaste teknik härskar nu. Och här på Arkitektkopia ligger man allra längst framme vid den yttersta fronten av den nya utvecklingen. De erbjuder möjligheter som var fullständigt otänkbara för bara tio år sedan, även om visionerna och idéerna fanns.

Nu är det Print-on-Demand eller Tryck på begäran som gäller som det viktigaste komplementet till den traditionella bokframställningen. Det har redan hunnit bli en succé. Sedan starten med Peter Curman, Lars Forssell och Jan Myrdal har tusentals böcker spottats fram ur Arkitektkopias maskiner. Detta företag är på inget sätt att likna vid eller jämföra med en av alla dessa datafirmor som alltsedan åttiotalet fortsätter att poppa upp överallt, för att några månader senare vara nedlagda.
Arkitektkopia startades redan år 1951 av Östen Grankvist, som idag vid den aktningsvärda åldern av sjuttiosex år fortfarande håller ett vakande öga och sin beskyddande hand över sitt skötebarn, vilket han lyckats föra framåt genom att ständigt ligga steget före sina konkurrenter främst med hjälp av sina genomtänkta och ofta visionära idéer om hur företaget skulle förmå att ligga i takt med den hastigt rasande utvecklingen. Någon brist på okonventionella och vågade idéer har det sannerligen inte varit under dessa dryga fyrtio år.
- En sak som i allt vårt arbete utmärker Arkitektkopia är en av Östen Grankvists grundläggande principer och något av en käpphäst, säger Conny Callin. Det är företagets hänsynslösa kundorientering. Det går inte att beskriva med några andra ord. Vinsten kommer i andra hand. Kundens önskemål går i första hand och det ger vinsten.

Conny Callin, på vars visitkort det står Affärschef, tycks närmast vara lite av en ställföreträdande pappa bland de anställda. Frågorna han ställer och får där vi går runt är många. Hur har det gått med affischen? frågar han i förbigående när vi står i tryckhallen på bottenvåningen i Arkitektkopias lokaler på Drottninggatan 75.
Andra kommer fram och ställer omväxlande enkla och svåra frågor. De får direkta svar. Allt tycks flyta smidigt och Callins roll är uppenbarligen mycket större än vad visitkortet påstår.
- När vi träffar nya kunder, fortsätter Conny Callin, försöker vi först alltid att hjälpa till att tala om hur de ska arbeta hemma med sina datorer, vilka program de bör använda och liknande konkreta och handfasta tips, för att det ska gå så enkelt och därmed bli så billigt som möjligt för dem när de sedan kommer hit med den färdiga boken eller affischen eller vad för tjänst de nu kan tänkas vilja ha utförd.
- Det blir lite av folkupplysning i den moderna tidens tecken, tillägger Callin med sitt breda förflutna i flera folkrörelser. Och det syns på honom att han brinner av en äkta lidelse för sin sak. Detta tycks i flera avseende vara mer än enbart ett jobb.

Vi går uppför en spiraltrappa som leder till en korridor med kontorsrum. Längst bort sitter Conny Callin själv. Men vi sätter oss i ett konferensrum intill. Snart har jag händerna och knät fulla av broschyrer och exempel på nya böcker som framställts av Arkitektkopia.
- Distribution är idag Arkitektkopias starkaste del, säger Callin. Det är det inte minst genom att vi kombinerar "fotnet" och "telenet" och våra egna direktlinjer där ingen annan kommer åt informationen och kvaliteten inte drabbas av störningar eller fel.
- Nu finns vi på arton olika platser med vårt egna elektroniska nätverk som avgörande länk. Nyligen startade vi tillsammans med engelska UDO Holding Plc det tyska Eurografix och därigenom har vi nu ett kontor i Berlin.
- En viktig del i vår verksamhet blir Byggnet, där vi ska handha byggnadsmarknadens affärer och vi fyller även många av deras behov av att kunna få ritningar och annan viktig känslig information väl utförd och med stor precision skickad till skilda platser.
- En rolig sak att nämna är att Globen var det första riktigt stora projektnätverk vi genomförde! Dessutom har vi, för att fortsätta skryta lite, säger Callin med ett blygt leende, världsrekord i när det gäller världens största affisch. Det var Expressens löpsedel som täckte hela DN-skrapan och den var exakt ettusenfyrahundratvå kvadratmeter stor.
- Idag har vi en teknik som vi vill ställa till förfogande för författare, fortsätter han. Print-on-Demand innebär att alla texter ständigt går att göra aktuella. Författaren kan själv gå in och skriva om eller lägga till om det till exempel är en bok som kräver att kunna vara ständigt aktuella.
- "Gör ordet friare" säger vi här om Print-on-Demand. Nu kan vi erbjuda till exempel en smal poet att få sina böcker spridda, böcker som aldrig annars skulle ha tryckts får här en möjlighet att se dagens ljus och nå läsare. Vi kan även hålla klassiker tillgängliga i vårt digitala lager.
- Tveklöst är Print-on-Demand en vidgning av och en ny väg för det fria ordet.
- Nu för vi till exempel en dialog med bland annat en länsbibliotekarie som till biblioteket ska kunna köpa en för tillfället mycket populär bok i först fem exemplar från förlaget på vanligt sätt, men som sedan kan vända sig till oss och beställa ytterligare femtio exemplar för att möta den snabba toppen av efterfrågan. När den sedan klingar av går de femtio exemplaren tillbaka för återvinning till nytt papper och vid nästa topp i efterfrågan gör man om proceduren. Det skulle hjälpa biblioteken att kunna ha kvar sitt breda sortiment men ändå klara av efterfrågan på de för tillfället allra populäraste böckerna. Idag tvingas de välja och många väljer ofta bort bredden. Det kunde vi med vårt sätt att arbeta ändra på.

Detta är - vill jag hävda - en strålande tanke som kunde lösa ett stort och svårt dilemma för landets bibliotek där de nu slits mellan folkbildningstanken och den pockande efterfrågan på de allra hetaste författarnamnen för dagen. Det öppnar åter en väg tillbaka till bibliotekens viktigaste roll, den att alltid kunna tillhandahålla klassikerna och de kvalitetsböcker som på senare tid har fått stå tillbaka för de ändrade direktiven för inköp. En utveckling mot en populism som på fem-tio år har raserat mycket av vad som en gång byggts upp.
Efter att ha suttit och pratat om företaget och den nya Print-on-Demand och det senaste Art-on-Demand och alla dess möjligheter en ganska lång stund går vi åter ner på bottenplanet.
Maskinerna ser nog så imponerande ut när man redan vet vad de förmår att göra. Men de ser sannerligen inte stora nog ut för att föra tanken till ett tryckeri. När jag sedan får se några provtryck på vad färgprintern kan åstadkomma är det svårt att tro sina ögon. Skillnaden mellan originalfotografiet och den reproducerade bilden utfaller nästan till den trycktas fördel, tänker jag smått blasfemiskt.

Mimmi Björkman är orginalare

innersta och allra heligaste står Bengt Hallenberg, produktionsledaren på Arkitektkopia. Det är hans ansvar att den bok som författaren har lämnat ifrån sig går att få över till ett dataspråk som både är enkelt att lagra, skicka via nätet världen över och dessutom anpassat till den moderna trycktekniken.
- Vi får ju in disketter med manus skrivna på många olika program, säger Hallenberg med ett litet skratt i mungipan och tar mig med in ett av glas avskärmat rum där det står tre datorer.
- Den till höger är för Mac och den till vänster för PC, säger han. Och den där emellan är den dator på vilken informationen överförs till postskriptfiler.
Postskriptfiler? står det antagligen skrivet med stora frågetecken i mina ögon. Vad är det?
- Tja, det är inte alldeles enkelt att förklara, säger Hallenberg. Men skulle jag försöka skulle jag säga att postskript är ett tillvägagångssätt för att göra om ett dokument till enbart ettor och nollor igen. Allt annat är överflödigt och tas därför bort.
- Här bryter vi också det färdiga manuset till dubbelsidor, gör den sista putsen före tryckningen av boken går igång, säger Bengt Hallenberg.
Jag står och tittar på detta som i media ofta har framställts lite som djävulens bländverk, den maskin ur vilken böckerna kommer utspottandes.
- Egentligen är det bara en modern "tryckpress", säger Callin och Hallenberg samtidigt.
Då kommer en tjej fram till Callin för att fråga något. Hon är orginalare som det heter. Hon heter Mimmi Björkman och snabbt är vi uppe på andra våningen igen. Nu i det rum där den grafiska formgivningen sker.
- Jag tar hand om layouten, säger Mimmi Björkman. Jag gör originalmonteringen och omslagen till de olika böckerna. Ofta är det ett problem när jag och författaren möts. Vi talar inte samma språk. För författaren är detta självfallet något mycket känsloladdat och jag måste med nödvändighet få det hela att styras över till att få till stånd en diskussion om det tekniska. Det är ibland en svår process, kan bli lite som två främmande isblock som råkar stöta mot varandra.
- För mig ligger nog den största tillfredsställelsen i att göra en typografi och omslag som jag fullt ut kan stå för, att allt blir snyggt och att författaren också blir fullständigt nöjd. För tillfället arbetar jag med Jan Linder som skrivit Andra världskriget och Sverige och med John-Olof Holmström Destination Bangladesh.

På bordet ligger också en snygg bild som är ett utkast till omslag till just den sistnämnda boken.
Ändå kvarstår en del frågor. Vad händer om jag kommer med en bok till Arkitektkopia och vill ha den tryckt? Lämnar jag bara disketten och går därifrån? Sätter mig sedan hemma och väntar på att de ska ringa och säga att nu är din bok klar?
- Nej! säger Conny Callin när vi återvänt till konferensrummet. Nej! Så arbetar vi inte. Som jag sa tidigare är vi hänsynslöst kundorienterade. Det första jag redogör för är hur du som kund ska göra för att du på billigaste sätt ska kunna genomföra detta att få din bok tryckt. Jag talar till exempel om att du själv mycket enkelt kan flytta över ditt manus till exempelvis Adobe PageMaker för sidbrytning och layout. Då slipper du en kostnad som vi annars skulle tvingas ta ut för det arbetet.
- Nästa steg är att layout, format och omslag börjar diskuteras. Till exempel rekommenderar vi i dagens läge att om du tror att boken ska tryckas i över femhundra exemplar att låta offsettrycka omslaget. Det blir bättre och snyggare så, åtminstone än så länge.

Jag tar ett hypotetiskt exempel. Låt säga att jag har en bok på tvåhundra sidor, vad kostar det mig då att komma igång om jag följt råden och använt PageMaker?
- Från emellan tvåtusen till sjutusen kronor är din bok "i luften", svarar Callin. Sedan tar vi ut en avgift på tjugo kronor i månaden för dels lagring och dels garantin att beställer du före tisdag får du dina böcker levererade på fredagen i samma vecka. Tryckkostnaderna varierar så pass kraftigt beroende på vilka önskemål kunderna kan tänkas ha på omslag, bilder och andra finesser att jag kan inte ge några exaktare siffror än att det kostar dig mellan femtio till hundra kronor per bok om det är i A5-format eller mindre.
- Vi distribuerar gärna boken åt författaren eller åt förlagen, tillägger Callin och med skärpa understryker han sedan:
- Vi är inte något förlag eller någon bokhandel. Det är viktigt att komma ihåg. Vi är enbart "boktryckare". Däremot samarbetar vi med förlag och ser även där en stor och ny möjlighet för fler boktitlar att nå sin publik. Jag tänker då inte enbart då på nya böcker, utan även utgångna titlar som fortfarande har en efterfrågan. Ett exempel är Jan Myrdals Barndom där vi för diskussioner med Norstedts förlag. Ännu har vi inte nått fram till en lösning som tillfredsställer förlaget, men vi får se vad som händer.
Conny Callin pratar lugnt och övertygande, trygg i sin roll som Arkitektkopias ansikte utåt i dessa frågor. Med sitt breda förflutna passar rollen honom minst sagt bra. Och nu går han med glödande entusiasm och folkrörelsernas bildningsnit i bräschen för Tryck på begäran eller som det mer inarbetade ordet lyder: Print-on-Demand.

Conny Callin är Affärschef på Arkitektkopia

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  8-9/97
i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

---