F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  8-9/97
g   o   d   i   s     f   ö   r     k   r   y   d   d   s   t   a   r   k   a

BARA GRÖNT textOtto von Friesen bildGittan Jönsson

I grönaste och varmaste sommaren på årtionden kryssar vi genom Västergötland i nya gröna jeepen, med aircondition. Bak sitter Maja, 5, och sjunger med i Peps "Lived på lanned" och "Ronny döu e rau". Per och jag håller utkik efter de romanska kyrkorna av finhuggen sandsten som ligger på gröna kullar omkransade av blommande lindar. En del har rakslutet kor och saknar torn, som Skalunda kyrka. De är ofta tidigt byggda, kanske mot slutet av 1000-talet. Normandiska sick-sackornament tyder på att den första missionen kom västerifrån.
Många av västgötakyrkorna har kor med halvrund avslutning, absid, som Skälvums kyrka. Stenmästaren Othelric signerade Skälvums kyrka mot slutet av 1130-talet, ekvirket till hammarbandet avverkades 1136, det är fastslaget efter utförd dendrokronologisk undersökning. Konsthistorikerna anser sig veta att kyrkor med absid är byggda under tyskt inflytande. Statshistorikerna vill så gärna att allt kommer österifrån.
Lundaforskarna tillägger i Signums Konsthistoria att lågtysken Othelric först är med om att bygga Lundadomen, sen drar han vidare norrut genom skogarna för att hjälpa västgötarna hugga i sten. Tänk vad han hann med, Othelric. Först bygger han på domkyrkan i Lund, som var klar mot mitten av 1100-talet. Sen drar han upp till Västergötland och tillägnar sig konsten att hugga anglosaxiska kvastpalmetter, sen bygger han den romanska domkyrkan i Skara som också var klar vid mitten av 1100-talet. Samtidigt hinner han med att signera tympanot över porten i Skälvums kyrka, liksom han leder bygget av Kinne-Vedums kyrka och dessutom på övertid hugger en hoper dopfuntar.
Uppgiften om att Othelric skulle ha varit tysk härrör från en språkvetenskaplig undersökning av Axel Romdahl. Men klart är, menar Ernst Fischer, att Othelric fått sin konstnärliga fostran i England. För egen del håller jag på Folke Högberg, som skrivit liljestenarnas spännande historia i Västergötland. Han har funnit att det vid samma tid i England fanns en myntmästare med samma namn i England.
Så även om Romdahl skulle ha rätt i att namnet Othelric har tyskt ursprung, så hindrar det ju inte att en bärare av detta namn kan ha varit engelsman. Mina klasskamrater i början av 50-talet hette Kent och Ronald utan att vara bördiga från England.

Maja Hagerman skriver i sin prisbelönta bok Spåren av kungens män att det var stormännen som byggde kyrkorna i Västergötland. Enligt Äldre Västgötalagen, som skrevs ner av lagmannen Eskil i början av 1200-talet, fanns det 517 kyrkor i Västergötland. Det måste ha funnits gott om stormän på den tiden, en i varje by med de minst sex gårdar som enligt lagen hade rätt att bygga kyrka.
Sen måste många av stormännen ramlat av pinn då kyrkorna började rivas redan på 1200-talet. Det var vid samma tid som stormännen började formera sig till adel.
Jag tror för egen del att kristnandet av Västergötland innebar en andlig transformation som också bekräftade en materiell befrielse från ett förlegat ättesamhälle. Segerherren, människan som blir Gud, kan beskådas i tympanot ovanför porten till Skälvums kyrka, Maiestas Domini huggen av Othelric.
1100-talskyrkorna i Västergötland byggdes som äreminnen över den andens befrielse som därefter firades med mässa varje söndag. Bakslaget kom nu ganska snart med Alsnö stadga, men folket ger sig aldrig. Det kommer igen och igen, som i 1800-talets väckelse och nu snart under 2000-talet då kyrkan lägger av sig det statliga oket.
I sena sommarskymningen drar vi åter till vårt basläger i Rackeby skärgård, med utsikt över Dalbosjön och den sakta dalande solen. En bäver ritar sitt mjuka streck över den spegelblanka fjärden, vid Brokesundet flöjtar en taltrast. Myggen är få. Vi säger oss att så mycket bättre kan man inte ha det, särskilt inte sen även magen fått sitt av sommaren den gröna.

Smält smör i en vid panna, fräs skivad lök, hackad vitlök och chili, slantade morötter, ganska tunt skivade klyftor av kålrabi. Ta helt enkelt de nyupptagna grönsaker du gillar bäst; bondbönor, färsk vitkål i smala klyftor, purjo, skärbönor. Gör din egen variant. Häll på vatten, torrt vittvin och cräme fraiche eller grädde. Krydda, rör om. Lägg ner sockertärter eller gröna bönor. Lägg på lock och låt puttra på svag värme 10 minuter.
Koka lika delar vildris och långkornigt 20 minuter med dubbel mängd vatten, salt och smörklick. Blanda ner riven ost. Köttätande barn kan väl få lite brynt korv till, om det nu ska vara så nödvändigt.

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  8-9/97
i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

---