F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  7/99
    i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n
    ord om ORD av Olle Josephson

    Apostrof 's - en barnsjukdom

    Reta sig på språkfel kan den göra som vill förspilla sitt liv till ingen nytta. Däremot är det intressant att diskutera varför de uppstår.
    I svenskan är det fel att skriva Lotta's kafé, Springsteen's konsert eller Fruängen's bokhandel. Det heter alltid Lottas kafé och Springsteens konsert, dvs även om man skriver om anglosaxiska förhållanden. När namnet slutar på s i grundform kan man dock sätta ut en apostrof för att undvika missförstånd: Olle Kåks' konst, W. E. Johns' Bigglesböcker. Någon kunde ju tro att målaren hette Kåk och författaren John. Men för det mesta behövs den inte. Thomas' föräldrar och Bollnäs' bandylag är onödigt pynt.
    Men varför ser vi Lundin's sportaffär och Nina's bodyshop så ofta? Engelskt inflytande, svarar många. Kanske, men det är inte hela sanningen.
    För det första förekommer detta fel bara vid namn. Ingen skriver att Lottas kafé har sommaren's godaste bullar. Vid namn är vi extra måna om att bevara ordbilden intakt. Somliga går i taket för Bergquist i stället för Bergqvist. Med undantag för ägandeform på -s är namn är också oböjliga. Flera Bergqvistar, alla Ninorna och den dumma Lundinen går bara som skämtsamheter. Oviljan att röra skriftbilden kan därför locka många skribenter att skilja -s från grundformen med en apostrof. Det är heller inget nytt i svenskan. Strindberg kunde i manus få till en och annan Hallman's pappershandel i hastigheten, dock alltid rättad i trycket.
    För det andra ser vi sällan felet i löpande text. Nej, vi möter apostrof-s på skyltar, i annonser och på reklamlappar. Både Lotta och Lundin vill ju att deras namn ska lysa för vårt inre. Kanske känner de på sig att vi bevarar synminnet sämre om vi får möta namnet i böjd form.
    De finns andra exempel på att synintryck blir viktigare än skrivregler. Se på avstavade ord på bokomslag! Bindestrecket försvinner: Svensk teknik historia, Före ställningar, Båt luffare i Medel havet.
    För varje år ser vi mer och mer text, på bildskärmar, skyltar och trycksidor. Allt färre har för vana att läsa högt. Texternas visuella gestalt blir därför viktigare. Snart måste alla skribenter handskas med uttrycksmedel som rutor, ramar, punktuppställningar, kursiver, fetstilar och rubriktyper, likaväl som med kommatecken och avstavningsregler. Apostrof-s kan vara en barnsjukdom i denna utveckling.
    Det finns ingen anledning att ändra skrivreglerna; det skulle bara bli krångligare. Men Lotta och Nina och Lundin är kanske inte så anglifierade som man kan tro. Djupare krafter ligger bakom deras ägandeformer.





    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  7/99
    i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n