F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 6/97
h u r ä r e g e n t l i g e n

GENTEKNIKNÄMNDEN
GODKÄNNER ALLT
Nyligen godkände gentekniknämnden marknadsföring av en holländsk genmanipulerad sallad som tål växtgift. Den kan nu saluföras i hela EU inklusive Sverige.
Här sitter således en demokratiskt tillsatt nämnd, utsedd av regeringen, som på intet sätt ger uttryck för den skepsis, för att inte säga oro, som folk i allmänhet känner inför genmanipulerade livsmedel. I varje fall i protokollen framstår den överväldigande majoriteten av styrelsen mer som företrädare för de stora utsädes- och växtgiftbolagen som driver sin forskning i rent kortsiktigt vinstintresse. Det allmännas intresse tillvaratas inte.
Det är bara tre ledamöter som vågat gå emot den stora majoriteten av okritiska experter och ledamöter. Främst är det Ola Jonsson (c) samt riksdagsledamöterna Gudrun Lindvall (mp) och Tanja Linderborg (v).
Härförleden kom Naturvårdsverket med sin syn på genmanipulation. "Introduktion och spridning av främmande organismer och gener". En i motsats till gentekniknämnden tämligen kritisk inlaga till det avancerade kvacksalveriet inom genforskningen.
Den som också blir upprörd är professor Nils Uddenberg, som representerar Institutet för framtidsstudier. Han titulerar sig själv som "Etiskt sakkunnig" och jämför genmanipulering med att plantera in blåklint, fasaner eller rådjur i Norrland. Ett ytterligare litet smakprov ur Uddenbergs kria: "Är en lysmaskgen i en tobaksplanta främmande - lysmaskgener finns ju redan i landet, om än i allmänhet inte i tobaksplantor". När den etiskt sakkunnige argumenterar så tanklöst går det kalla kårar längs ryggraden på läsaren.
Andra hökar i Gentekniknämnden är professor Elisabeth Haggård, genetiska Institutionen vid Stockholms Universitet och Arnulf Melker, professor i växtförädling vid Genetikcentrum, Sveriges Lantbruksuniversitet. Båda jäviga som företrädare för institutioner som får stora anslag för just genteknisk forskning. Haggård ifrågasätter t o m Naturvårdsverkets förslag på märkning av genmanipulerade livsmedel och Melker anser att det är onödigt med en riskanalys av genforskningen.

F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 6/97
i n t e r n e t u t g å v a n

