F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  5/97
    h u r ä r e g e n t l i g e n


    Bekymmersamt

    text Erik Göthe

    Det vet ju alla att läget är. Men det finns liv också och spirande folkrörelser och tecken på att en kämpande kulturfront växer. Det är nu däremot offentligt sett betraktat som vanlig anständighet att nazistiska åsikter ska kunna bestraffas. Genom högsta domstolsfiffel med paragraferna har det blivit gällande rätt mot riksdagens vilja. Detta presenteras som antirasism.

    Folket i Bild / Kulturfronts enkla målsättning godtar inte detta. Folkrörelsefolk som minns nazisttiden går inte heller på det: talarförbud och andra antidemokratiska åtgärder mot nazister föregick nazismens seger i den tyska Weimarrepubliken. Medan arbetar- och bonderörelsen i Sverige gick motsatt väg, och därmed lyckades att fullständigt isolera hemmanazismen. Tack vare det blev det möjligt här, även mitt under kriget första tre år med en tyskvänlig maktelit, för antinazister att ge ut skrifter, hålla filmvisningar och möten.

    Nu sluts cirkeln snabbt. Kanonaden mot de inte talrika högerextremisterna riktas om. Talande är vad som hände nyligen på en folkhögskola i Värmland, Geijerskolan. Försäljning av FiB/Kulturfront och böcker av Jan Myrdal förbjöds av rektor med hänvisning till att han läst i DN vad PEN tycker om Myrdal och att om FiB/Kulturfront kan spridas, kan ju även nazisterna komma med sina skrifter. Det är detta vi har talat om hela tiden, vi som varnat för förbud mot politiska motståndares åsikter. Yttrande- och tryckfriheten måste förbli odelbar.

    FiB/Kulturfront har också alltid sett saken så. Denna inställning delar vi inte bara med de svenska folkrörelsetraditionerna utan alltjämt idag med den överväldigande majoriteten av svenska folket. Inte heller finns tecken på att det skulle finnas folkstöd för att delta i något "civilisationernas krig" t. ex. mot Kina eller mot den islamiska världen. Men massmediekampanjerna för att västvärlden med sina interventioner ska lära olika främmande länder "mänskliga rättigheter" bör man inte ta lätt på. Sverige kan dras med på allvar.

    EU-länderna beslutade att inleda sanktioner mot Iran på grundval av att den iranska staten - enligt en tysk domstol - har medansvar för mord på kurder i Berlin. Men någon sådan dom har inte presenterats för EU-länderna inför deras beslut. De har fått ett slags tyskt pressmeddelande i sin hand och sedan lytt Tyskland för "gemenskapens" skull. Så kan det gå till i EU. Västvärlden har inget att lära ut om mänskliga rättigheter till vad som lite löst kallas tredje världen. Vi har traditioner som är bra och demokratiska (som vi tvingas försvara mot massmedier, domstolar och lagstiftare) men det som är bra i vår tradition är inte nödvändigtvis lika bra i andras. Vi har knappast några exempel de senaste århundradena som tyder på att västvärlden lär ut sina bästa traditioner när den skickar ut sina expeditioner.

    Den som nu säger att det inte går eller kanske inte är nödvändigt att utveckla en synlig motkraft som försvarar en odelbar yttrandefrihet och ömsesidig respekt i förhållandet till andra länder - en kämpande kulturfront - mot att uttrycksmöjligheterna snävas in, bör betänka exemplet Rune Mattssons bok om barnhemsbarnet, Samhällets barn: Rune gick till en lång rad förlag med sitt manuskript. Alla ansåg boken osäljbar, förmodligen med all rätt enligt de ekonomiska scheman de använder. Då samlade Rune i hemstaden Arboga med kringliggande städer in drygt 700(!) förbeställningar och boken var i hamn ekonomiskt, denna gång på ett enmansförlag som alltså kan sälja böcker där de stora inte kan. Det en person kan göra kan mångdubblas.


    BILD: tre EU-delegater med fårskallar, montage av Anders Thorén

    Montage av Anders Thorén



    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  5/97
    i n t e r n e t u t g å v a n