F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 12/96
h u r ä r e g e n t l i g e n
text Olle Zetterberg
JA TILL OS I
STOCKHOLM 2004
Det främsta skälet för mig personligen är dock att Sverige och Stockholm behöver ett projekt som ingjuter framtidstro och optimism över våra möjligheter att visa världen vad vi har och vad vi kan (jag tänker inte i första hand på eventuella guldmedaljer).
Idrottsrörelsen är en av våra största och mest livaktiga folkrörelser. Den är i sin demokratiska uppbyggnad och blandning av elit och bredd, ung och gammal, unik i ett internationellt perspektiv. Ett sommar-OS i Stockholm ger oss möjligheter att lyfta fram detta.
Sverige är internationellt sett ett föregångsland när det gäller jämställdheten mellan könen. Kvinnliga idrottsutövare från Sverige har ofta varit pionjärer inom olika idrotter. Inom landet arbetar vi målmedvetet för att jämställa kommunens stöd till mäns respektive kvinnors idrottande. Mycket återstår att göra men ett sommar-OS i Stockholm innebär stora möjligheter att visa vad vi har uppnått.
Många människor känner oro för att projektet inte går ihop ekonomiskt. Jag kan förstå denna oro då många frågor inte går att besvara åtta år innan spelen är genomförda. Alla stora projekt innebär ett ekonomiskt risktagande. Om man inte riskerar någonting kommer man heller aldrig att vinna något. Det som gör mig mindre orolig är att man i den här frågan, som i många andra, kan lära av andra och av historien. Montreal 1976 är senaste gången ett sommar-OS gått med förlust. Tio andra städer i världen slåss om att få arrangera sommar-OS 2004. Är alla lika korkade och våghalsiga som Stockholm? Vill t.ex. Nelson Mandela äventyra Kapstadens och Sydafrikas ekonomi ovanpå en rad andra problem som den unga demokratin i Sydafrika har att brottas med ? Nej, jag tror inte det utan de räknar på ett liknande sätt som vi gör i Stockholm, San Juan eller Rom.
Personligen anser jag att stora evenemang som sommar-OS, kulturhuvudstadsåret 1998 m.fl. aktivt kan bidra till att göra Stockholm till en intressant stad för besök och etablering. Det behövs dock fler människor som engagerar sig i dessa frågor, det räcker inte med halvgalna turistdirektörer och linimentsdoftande sportfånar som jag själv.
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 12/96
i n t e r n e t u t g å v a n

