F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 1/97
1 0 0 å r t i d e n s t i l l s t å t t
Det är överklassen som förlänar auktoritet, patent, socialt anseende; påhittar moralbud, sedlighetsbegrepp, artificiella samveten, vilka från barndomen intrumfas i underklassen, så att samhällsmänniskan senare icke kan utan stor möda skilja det naturliga samvetets röst från de falska stämmor överklassen efter behag tillverkar i oss. Överklassen kontrollerar alla böcker, som skrivas, och skriver själv alla böcker till försvar för sina gärningar, förlänar dem auktoritet och förnekar alla av underklassen författade böcker auktoritet. Är det då underligt att överklassen kan "vederlägga" allting, svara på allting? Den behöver ju bara citera sina egna böcker, så är saken klar; de andras böcker kunna ju ej citeras, emedan de äro förklarade ogilla. Är det underligt att underklassen så ofta står svarslös, när den från barndomen endast fått de dumma svaren på alla frågor inlärda av överklassen?Nu synas äntligen tider vara komna, då underklassen icke längre svarar med överklassens katekessvar, utan börjar undersöka överklassens lögner. Att alla svar icke genast kunna vara färdiga, det ligger i sakens natur, ty hur skulle underklassen, som nyss börjat frigöra sina tankar från auktoritetstron, kunna på en kort tidrymd av några år riva ned vad överklassen behövt ett par tusen år för att knåpa ihop. Jag har här blott hunnit göra en liten blomsterplockning av de skönaste fraser, vilka jag nu i tjugo år läst i överklassens tidningar, och vilka man lär kunna läsa där än i dag; de blomstra nämligen ostört och fröa av sig år från år, och rycker man upp dem med rötterna, så ha de ändå hunnit lägga ett litet frö innan de kastas på elden. Alltså: härmed en liten början! Må andra harva där jag plöjt, så skall väl snart den blomsterängen ligga i träda.Fras 1.
Du, underklass, ledes bara av egoistiska syften i allt vad du gör, och du vill bara störta makten för att komma till makten!
Du har rätt, min vän, i att jag ledes av egoistiska syften, ty av sådana ledas vi alla. Men, min gubbe lille, det finnes två slags egoistiska syften: berättigade och oberättigade. Underklassens egoistiska syften äro berättigade, ty de fordra rättvisa; överklassens egoistiska syften äro oberättigade, ty de fordra orättvisa. Vi äro sålunda i vår rätt, när vi fordra att få våra "egoistiska syften" befordrade på bekostnad av dina "egoistiska syften".Vad det beträffar att vi vilja störta makten för att komma till makten, så är detta skenbart sant: ty det finns två slags makt också: överklassens makt, som är våld på rätten, och underklassens makt, som är våld på orätten. Vi sträva sålunda att beröva dig makten att göra våld på rätten, för att vi må få makt att öva våld på orätten! Är det klart? Och erkänner du att våra egoistiska syften äro berättigade och att vår strävan efter makten är berättigad? (Avsides.) Nu kommer han med Robespierre, men den har jag också färdig. Fras 2.Robespierre . . .Svar.
Alldeles ja! Robespierre! Robespierre var en lärjunge av dig! Ty du hade givit honom så kallad uppfostran. Tror du han kunde utrota den i ett enda tag? Alla sina misstag hade han lärt av dig! Men jag vill försvara Robespierre. Han övade våld på våldet! Är det icke rätt? (Avsides.) Nu kommer han med Frälsningsarmén i Schweiz! Fras 3.Men Frälsningsarmén i det fria Schweiz . . .Svar.
Frälsningsarmén övade våld på den frihet Schweiz givit sina medborgare, ty Frälsningsarmén störde husfrid, gatufrid, kyrkofrid! Därför anmodades Frälsningsarmén lyda landets lagar eller gå sin väg! Då gjorde Frälsningsarmén våld på landets lagar, och därför fick Schweiz lov att göra våld på våldet! Är det klart? (Avsides.) Nu kommer han med aktningen för andras meningar!Fras 4.
Men man skall dock i vår upplysta tid ha aktning för andras meningar.Svar.
Ja, om man med "andras meningar" inbegriper underklassens meningar. Jag kan därföre på dina egna ord endast uppmana dig att ha aktning för socialismen såsom varande det enda rimliga försök att avslöja alla dina knep vid samhällets grundande, jag får uppmana dig, som ju skall föregå med gott exempel, att ha aktning för fritänkeriet, som vill sätta förnuft i din samhällskristendom, att ha aktning för den nya moralen, att ha aktning för alla aktningsvärda strävanden, för folkens fredliga sammanslutning, för folkens självstyrelse; ja, jag får uppmana dig att ha en synnerlig aktning för alla yttringar av missaktning mot ditt föraktliga beteende mot underklassen, ty att förakta föraktliga meningar är just att akta aktningsvärda meningar, och du begär ju ej att man skall akta det föraktliga! (Avsides.) Få se om han inte kommer med "nerdragningar" nu?Fras 5.
Era strävanden, som du kallar aktningsvärda, bestå bara i att dra ner allt som står över er, till er egen låga ståndpunkt.Svar.
Om jag ser en pojke klättra opp i ett av statens körsbärsträd (till exempel på Djurgården) och så sätta sig på en gren och äta körsbär, men spotta ut kärnorna på mig som står nedanför; då intar visserligen denna pojke en högre ståndpunkt i förhållande till mig, som står nedanför, men som jag anser honom inneha denna skenbara högre ståndpunkt på grund av orätt, så drar jag såsom varande äldre och förståndigare ner honom ur trädet, och så kan det hända att jag smäller honom i stjärten, men någon klok människa klandrar mig ej för den nerdragningen! Ha vi förstått?Fras 6.
Det där var inte svar på tal; det där var ett poetiskt talesätt!Svar.
Att det var ett sätt att tala är tyvärr sant, men att det var poetiskt, det hade jag inte väntat! Var det poetiskt, så är det ditt fel som givit mig en så poetisk uppfostran. Emellertid vill jag svara om igen, men prosaiskt. Din höga ståndpunkt är endast inbillad; ser den ut att vara hög, så är det därför att du bestämt synpunkten! Därför att du bestämt den behöver den därför icke vara hög! Vill du jag skall företa en undersökning? (Avsides.) Det vill han bestämt inte! Utan han vill nog hellre tala om nerrivningar.Fras 7.
Att riva ner, ja, det kan man nog, men vad bygger ni upp?Svar.
Det är l:o inte så lätt att riva ner era byggningar, som ni behöft ett par tusen år att ostört bygga upp. Vet ni, hur man fick göra, när man skulle riva ner Linköpings kyrktorn? Jo, man fick spränga det . . . med . . . hm! . . . dynamit! 2:o. Erinrar jag mig ur gamla lagarne i Byggningabalken ett ganska märkvärdigt påbud om nerrivningar. BB. Kapitel 2, § 2: "Bygger någon annan till men; rive det upp, då han varder därom tillsagd!" Nå, när ni inte vill riva upp, så få vi väl lov att göra det! För övrigt och 3:o finns det trångbyggda samhällen, som bara behöva rivas för att invånarne skola "få luft och ljus". 4:o Erinrar ni nog er det höga exemplet i Ryssland, hur man där gjorde med pestbyarne för några år sen!Fras 8.
Du är inte exakt, det var för många år sen!Svar.
Förlåt, förlåt, stränge herre; många eller några gör ju ingenting, bara faktum är exakt! Eller hur! Jag tror att faktum är bisak för er och bisaken är huvudsak! Emellertid, man brände upp pestbyarne! (Avsides.) Det där svarar han bestämt inte på, såvida inte han svarar med sitt gamla svar: Jag förnekar faktum! Eller så här! Det är lögn! Eller kanske också så här! Det hör inte hit!Fras 9.
Det hör inte hit! Men om ni vilja reformera, så reformera er själva först!Svar.
Den frasen har jag svarat uttömmande på i tidningen Tiden n:o 154, årgång 1884,* och innan ni svarat uttömmande på det svaret, så behöver jag inte svara igen. Jag vill bara antyda att reformarbetet skall gå utöver hela samhället, annars går det inte alls. Har ni inte några andra fraser som jag kan få öva min skarpsinnighet på! Vill ni inte frasa litet om moral!Fras 10.
Du sa ett ord! Hur kommer det till att alla reformatorer äro så omoraliska, när man sätter förstoringsglas på dem? Va? Svara på det du!Svar.
Det beror på minst två omständigheter, 1:o att man sätter förstoringsglas på dem! Försök med er själva, så ska ni få se att era fel ska bli så stora, stora! Ty det ligger a) i människans natur att äga fel (vara omoralisk), b) i förstoringsglasets natur att förstora. Nu beror det bara på att förstoringsglaset kommer till användning. Som lagen förbjuder dess användande på överklassen, så kommer det naturligtvis bara att användas på underklassen! Förstod ni det?2:o kan det också hända att överklassen i dömandet av underklassen begagnar en annan moralisk tumstock än den han begagnar på sig själv, och 3:o är det troligt att moralen icke är så moralisk, då den är en uppfinning av överklassen till ett så omoraliskt ändamål som att hålla underklassen under sig! -- Var det klart sålunda, att underklassens reformatorer äro omoraliska på grund av det anförda och icke på några andra grunder!Kanske ni vill tala om Zola också? Va? Nej, kanske inte numera, sedan ni insett att han icke är så snäll mot underklassen, som vi en gång hoppades!Fras 11.
Vi ska inte bråka om sånt där nu, man måste ta världen sådan den är, ty den blir inte annorlunda, och den är ändå till sist den bästa av alla världar!Svar.
Tack, herre, tack, kära herre, för att ni kom fram med den frasen också, för den var nästan den viktigaste av alla. Vi ska inte bråka, sa tuppen när han stod i spiltan hos hästen! Nej, ni vill vara i fred, ni beati possidentes, lyckliga som huggit för er! Det är mycket naturligt, men det är icke snällt! Att denna världen är den bästa för er, det tror jag; men därför har ni kastat åt oss himlen. Rättvisligen borde ni dock ge oss då och då en försmak av den där berömda himlen, så att vi förlorade lustan till denna den bästa av världar, men så länge ni inte det gör, tro vi att denna världen för oss är bland de sämre. Emellertid ha vi nu omsider fått ett svagt hopp om att den skall bli bättre, för alla, men det blir väl inte förr än herrarne kommit till himlen!(Avsides.) Att han icke ryckt fram med avundsjukan än!- - - - - - - - - - -
Fras 550.
Du är bara avundsjuk, det är alltsammans.Svar.
Den avundsjukan är ett av överklassens fula namn på rättskänslan.Fras 678.
När var och en sin syssla sköter o. s. v.Svar.
Den som har fått någon ja!Fras 1290.
Frasmakare!Svar.
Frasmakare!(Forts. i oändlighet.)
