F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T
    p r e s e n t e r a r

    Den vanliga vägen av Erik Göthe

    Kapitel 1

    Det första politiska bokbeslaget i Sverige på främmande makts begäran sedan 1942. "Vi gör ju bara vårt jobb," sade polisen.


    Hitler i beslag

    Tidigt på eftermiddagen den 15 december 1994 dunkar det hårt på dörren till bokförläggare Kalle Hägglunds kombinerade förlag och bostad i Gamla stan i Stockholm. Tre civilklädda polismän står utanför, med order att ta sig in och lägga restupplagan av Adolf Hitlers Mein Kampf under beslag. Bokförläggare Hägglund är inte hemma, ty verkligheten är ibland underbarare än dikten: Hägglunds förlag är inte, som poliserna tror, ett nynazistiskt näste och Hägglund själv sitter på lunchstället tio minuter bort med den åldrige antinazisten Karl Staf och diskuterar utgivning av hans memoarer. Det är den Karl Staf som har suttit i de tyska nazisternas fängelse i Danmark, en tid även i dödscell och i tukthus i Tyskland. När han får höra om bokbeslaget, känner han igen sin ungdoms Tyskland.

    De tre polismännen kan bereda sig tillträde till Hägglunds bostad och förlag utan att behöva göra flis av dörren. Efter att ha sprättat upp ett trettiotal bokkartonger utan skymten av något misstänkt, rör de sig långsamt men beslutsamt bort från boklagret till vad som kan identifieras som Hägglunds kontor. Och se där: - Där är han! ropar den yngste och tuffaste. Han pekar på den danska, märkligt designade bokhyllan i 45° mot golvplanet vid Hägglunds arbetsplats. Mycket riktigt känns Adolfs mustasch igen på ryggen av Alan Bullocks Hitler-biografi. Hitler tas i beslag.

    Om detta varit Tyskland, hade kanske Bullock slutgiltigt följt med till polisens avdelning för beslagtaget gods på Bergsgatan bland stereoapparater, cyklar och knippen av bräckjärn. Med all säkerhet också det exemplar av Skåne-nazisternas Mein Kampf-utgåva från 1992 som Hägglund förvarade i sitt bibliotek. Under en kvart, sedan Bullock pratat sig fri, var det föremål för intensiva förberedelser för ingripande.

    Nåja, så går det till slut inte denna gång, ty detta är Sverige. Medborgare och poliser kan samtala. Olikt de tyska har svenska poliser ingen vidare vana att göra bokbeslag. Det skall man vara glad för så länge det varar. Efter 10 minuter har polismännen upptäckt att tillslagets föremål inte skall vara ett nazistiskt tillhåll, och att Hägglunds förlag förmodligen inte heller varit ett sådant. Efter 25 minuter har de fått någorlunda klart för sig att deras uppdrag har med upphovsrätt och inte direkt med Hitlers politiska budskap att göra. Efter trekvart när de väl hittat Hägglunds två återstående kartonger Mein Kampf i ett mer avlägset rum och avtågar med sitt byte, har även den antinazistiska poängen med att utge Mein Kampf börjat gå upp för dem. En säger generad till avsked: "Ja, vi gör ju bara vårt jobb."

    Det var exakt bara vad de till slut gjorde. En kvart senare kom TV-Rapport lite senfärdigt och filmade hur Hägglunds boklager såg ut efter det första politiska bokbeslaget i Sverige på främmande makts begäran sedan april 1942.Kapitel 2







    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T