F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  3/97
( s ) v å r a  s a m t i d a  t r e n d e r

Det jäser på Juvelbagaren i Hägersten. På ytan handlar konflikten mellan företagsledningen och en del av personalen om de nya arbetstiderna men konflikten går även utmed andra, lika djupa frontlinjer.

Kan en fackförening godkänna förslag som går emot medlemmarnas uttryckta önskemål och ändå representera dem? En fjärdedel av de som berörts av schemaförändringen tyckte inte det och lämnade livsmedelsarbetarförbundet.

vindar kring Juvelbagaren i Hägersten. Inne i värmen pågår semmelbakandet för fullt - men det fattas folk. En fjärdedel av de som berördes av de nya arbetstider som livsmedelsarbetarförbundet och företagsledningen kommit överens om vägrade att acceptera dem och gick över till syndikalisterna. Företaget svarade med lockout - en vild lockout säger syndikalisterna. En vild strejk menar arbetsgivaren. Ärendet ligger hos Arbetsdomstolen. Ute i kylan upprätthåller 16 rödnästa syndikalister, 13 av dem nya, sedan den 7:e januari en blockad. Efter ett tag kommer folk från SAC och ungsyndikalister med röda flaggor och visselpipor och håller dem sällskap. Genom bageriets fönster vinkar några av de som fortfarande arbetar. Stämning är vänlig. Så pekar en vitklädd man finger åt dem.
- Han är fackligt aktiv, säger någon utan bitterhet.
Som om det vore ett cocktailparty minglar jag runt och känner av stämningen.
Zlatko Gradholt:
- Det är omöjligt att ha ett socialt liv med det här jobbet. Min fru hotar med skilsmässa. Det är inte nattarbete i sig vi är emot, vi har alltid jobbat natt, men skift på 10 timmar är för mycket. Och hur gör man mitt i natten när man ska ta sig härifrån om man inte har bil och det inte går bussar?
Nader Mafie:
- Personalchefen, som varit livsklubbens ordförande, kräver att jag stämplar ut när jag går på lunch - varför, ingen annan gör det. Min arbetsledare visste inte heller. Det är trakasserier.
Anders Almqvist:
- Vi som är med i SAC har blivit hindrade att jobba extra lördagar. De har strukit mig från listan.
Dragan Petrovic:
- De tar ner våra meddelanden från anslagstavlan och säger att det finns ett avtal mellan livs och företaget som ger företaget rätt att plocka ner informationsbladen...
- Livs har gått med på så många försämringar på sista tiden, det här är bara droppen. De andra där inne tycker som vi men de vågar inget göra: de tror att vi inte har en chans. Vi har gjort en enkät som visar att 90 procent av berörd personal är emot de nya tiderna. Livs egen undersökning sa 80 procent!

Leif Nyström är produktionschef på Juvelbageriet. Enligt ett pressmeddelande från SAC ska han ha sagt att ett syfte med schemaförändringarna är att kunna sparka 10-15 personer. Det vill han inte kommentera. Det är regionschef Hans Arborelius som har den samlade bilden; det är honom jag får ställa frågorna till.
Skiljer sig ett KF-ägt företags personalpolitik åt från ett privatägt?
- Nej.
Stämmer det att produktionschefen sagt att ett resultat av de nya arbetstiderna är att 10-15 personer kommer att sparkas?
- Låt mig säga så här, vi arbetar alltid på bättre lönsamhet, en åtgärd är att anpassa arbetstiderna till den nya produktionsvolymen.
Kommer det leda till att folk får sparken?
- Det blir inga uppsägningar.
En del av de berörda har sagt att folk kommer att tvingas sluta p.g.a. att arbetstiderna inte går att förena med familjeliv eller att det inte går att ta sig hem kommunalt efter arbetet. Hur har ni tagit hänsyn till det?
- Vi har inga indikationer på att förändrade arbetstider skulle ställa till med problem, säger Hans Arborelius bestämt.

Sverker Andersson är ordförande för livs på Juvelbageriet. Han menar att allt beror på att ett gäng med syndikalister inte accepterar avtalet och tolkar lagar och EU-direktiv på eget sätt.
- De är inlurade i SAC med falska förespeglingar om att få slippa de nya arbetstiderna. SAC menar att lagar och EU-direktiv kräver att man anpassar arbetet efter människan, och det är riktigt men det är samtidigt inte olagligt att förhandla om det, säger Sverker.
Det finns inte tillräckligt med produktion på dagtid så det måste till mer nattarbete. Det är kunden som styr. Kunderna vill ha sitt färska bröd. Som konsument kan man göra något åt det. Kommer man på morgonen och ser färskt bröd i butiken så är det inte så svårt att lista ut att det är gjort av nattarbetare...
Det blir svårt för många med de nya arbetstiderna, medger Sverker, men inte så svårt att någon måste säga upp sig. Det var svårt förut med nattarbetet. Det är ett bekymmer inom bagerinäringen. En majoritet av bageriarbetarna var emot de nya arbetstiderna ledningen föreslog, säger Sverker men med vår enkät som stöd kunde vi få till den här kompromissen. Tidigare jobbade man varannan vecka dag, varannan vecka natt. Arbetsgivaren ville ha tre 10-timmarspass och arbete varje lördag.
Vår taktik, berättar Sverker, är att pressa upp OB-lönerna, som är dåliga men ändå ger 20-25.000 kr om året - det är ingen som helt vill gå över till dag och förlora de pengarna - och därigenom göra det mindre lönsamt för företaget med nattarbete.
Produktionschefen lär ha sagt att ett syfte med det nya schemat är att kunna sparka 10-15 personer. Stämmer det?
- Det är inte något som är helt klart uttryckt från företagets sida. I inledningen av förhandlingen befarade vi att det möjligen kunde bli vissa uppsägningar men antalet var inte specificerat. Vi gick in i förhandlingarna med öppna ögon. Man kunde befara det. Att spara på kostnaderna brukar innebära uppsägningar. När vi granskat bemanningen såg vi att fem stycken av de lördagsanställda, alltså de som enbart jobbar på lördagar eventuellt skulle sägas upp. Ingen heltidsanställd skulle alltså förlora arbetet. Under den tid som gått har en del av lördagspersonalen sagt upp sig självmant - och förhoppningsvis fått heltidsanställningar någon annanstans. Ur den synpunkten blev resultatet positivt, avslutar Sverker vårt samtal.

Björn Söderholm är ombudsman på Svenska Livsmedelsarbetarförbundet. Han har i ett cirkulär till förbundets medlemmar skrivit följande: "Förbundet rekommenderar våra medlemmar vid privata bagerier som levererar varor till Juvelbagerierna ska fortsätta att producera och leverera i samma omfattning som hittills. Vad beträffar omdirigeringen av produktion inom Juvelbagerierna AB, alltså mellan bagerierna, anser vi det vara tillåtet, även om det på vissa bagerier kan uppstå övertid och merarbete."
Jag ringer upp Björn Söderholm för några frågor.
Är det vanligt inom livs att klubbordföranden blir befordrade till t.ex. personalchef?
- Det är bra om människor kan avancera även om vi tappar dem som medlemmar.
Är inte det ett problem?
- Nej!
Är det inte bättre att i en situation där en stor majoritet av medlemmarna ogillar arbetsgivarens förslag - som t.ex. i fallet med Juvelbagarn i Hägersten - att låta företaget ensidigt driva igenom det än att sanktionera det med en kompromiss?
- Det är bättre att vara med och påverka så det blir så drägligt som möjligt. SAC har förespeglat dem att få slippa de nya arbetstiderna, vi har kollektivavtalet och reglerar arbetstiden...

Frances Tuuloskorpi är ordförande i Livsklubben vid Skogaholms bröd som ställt sig solidarisk med de som är i konflikt på Juvelbagaren i Hägersten. Det innebär att de t.ex. inte tar över det arbete som Juvelbagaren inte hinner med. Hon har tagit en klar ställning i konflikten.
- Vi respekterar konflikten. Syndikalisterna har inte kollektivavtal och har därför laglig rätt att strejka. Vi hade nog ställt oss solidariska på ett eller annat sätt även om konflikten varit olaglig. Vi hade inte agerat strejkbrytare i alla fall, säger hon och fortsätter, Björn Söderholm uppmanar i praktiken till strejkbryteri inom de KF-ägda bagerierna. Om inte vi hade begärt att få ställa oss solidariska hade livs nog också tillåtit privata bagerier att ta över produktion från Juvelbagaren.
- Det är olyckligt att arbetarna splittrats i olika organisationer men livs måste fråga sig varför en tiondel på Juvelbagaren gått över till syndikalisterna. Det ger oss inte rätten att hjälpa arbetsgivaren mot andra organisationer, så gör man inte. Organisationen är inte målet utan medlet för oss.
- Det är bättre att avgå eller låta företaget besluta ensidigt om vissa försämringar som medlemmarna inte accepterar om man inte kan stoppa dem. Annars fungerar fackföreningen som företagets personalavdelning, menar Frances Tuuloskorpi.

Det här ärendet ligger nu hos arbetsdomstolen. Där sitter tre representanter från LO, tre från SAF och tre från staten. De ska ta ställning till trassliga stämningar och motstämningar som bara antytts här ovan.
Det verkliga problemet handlar om hur långt ifrån sina medlemmars intressen en fackklubb kan gå i sin iver att underlätta för företaget på marknaden. Det verkliga problemet handlar om en del fackligt aktiva ute i landet som i allt för hög grad tror att det som är bra för företaget också är bra för den enskilde anställde. De som sätter effektivitet framför rättvisa. Frågan om rättvisa drunknar annars lätt i problemen kring lagar, EU-direktiv och avtal på arbetsmarknaden. Ett juristernas bländverk som gör att man lätt glömmer bort den ursprungliga frågan - den om rättvisa.

bilder/röster

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  3/97
i n t e r n e t u t g å v a n

---