F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  11-12/95
S e t t  •  L ä s t  •  H ö r t

"Vi känner igen varandra. Han vet inte i vad. Det ligger bortanför orden." Så tänker den unge Jerry om Irmeli, mor till tre barn och runt 40 år, som han fått hyra ett rum av i hennes förortslägenhet.
Eva-Lena Neimans nya roman Inneboende handlar till största delen om relationen mellan Jerry och Irmeli. Från första stund känner de ett särskilt intresse för och nyfikenhet på varandra, som ökar efter hand och som gestaltas på ett mycket igenkännande sätt.
Romanen handlar mycket om ensamhet och kontaktsökande. Huvudsakligen beskrivs verkligheten i förorten sedd ur Jerrys perspektiv. Han söker gemenskap och kärlek och känner sig inte hemma och tillfreds i tillvaron, där människor försjunker i sig själva framför TV- och dataspel och ägnar sig för mycket åt konstlade gardinuppsättningar. Jerry får också se en del av samhällets problem i form av missbruk, bostadslöshet, arbetslöshet och ungdomsvåld.
Irmelis tankar får man mest lära känna genom de brev hon skriver men aldrig skickar till någon. Hon är inte nöjd och lycklig med sitt liv. "Hur ska man kunna skratta när man samtidigt måste slåss med alla krafter för att rädda glädjen i djupet av sitt hjärta?" skriver hon och tycker att hon känner igen sig själv i Jerrys ensamhet.
Eva-Lena Neimans berättelse är fylld av dramatik och detaljer ur vardagslivet. Hennes språk är ibland mycket poetiskt och vackert. Trots att berättelsen har ett tämligen abrupt slut som man ställer sig lite undrande inför, tycker jag om den här romanen som rymmer så mycket sökande och tar upp så många existensiella problem.

Redaktör för Sett. Läst. Hört. är Mikael Löwegren, 036-18 51 05

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  11-12/95

---