F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 4/98
i n t e r n e t u t g å v a n
 |
Jörgens historia börjar 1963 i Göteborg. Det är på västkusten han är född och i de trakterna han är uppvuxen, närmare bestämt i Landvetter. Pappa Ingvar hade själv inte råd att tävla i motocross, men är en inbiten entusiast och duktig fotograf.Jörgen var tolv år när han började tävla knattecross på ett 50-kubiks hemmabygge med trimmad mopedmotor.- Jag färgades inte av något intresse hemifrån utan kände bara att crossen var något som tilltalade mig, säger Jörgen anspråkslöst när han tänker tillbaka.Efter en tid går cykeln sönder, reparationerna blir för dyra, och sommaren 1978 är det sluttävlat i 50-kubiksklassen. Ingvar sparar i stället ihop till en ny 125-kubikare. Men också den växer Jörgen ur och snart kör han på en 250-kubikare bland de stora grabbarna. 1980 kvalar han in till SM, som den yngste crossföraren någonsin. Han får alltså redan som 16-åring tävla mot storheter som Håkan "Carla" Carlquist och Torleif Hansen. Tre år senare blir han svensk mästare. |   |
Hans karriär som proffs inleds 1984. Samma år vinner han sitt första VM-heat i England och ingår i den svenska trupp som tar silver i lag-VM. Det är en blyg och försynt yngling från lilla Landvetter som ska ut och erövra världen.- Det var en total omställning. Jag reste runt i Europa, lärde mig lite italienska, tyska och holländska, och ja, lärde mig komma underfund med såna där småproblem som man alltid har som utlänning. Under de följande säsongerna utvecklas Jörgen ytterligare på banan och kniper placering för placering i tabellen och 1987 tar han VM-bronset.- Därefter följer några år med skador och krånglande cyklar. Jörgen fortsätter visserligen att vinna SM-tävlingarna, men tappar mark mot världseliten. Han är besviken och bestämmer sig för att byta klass inför 1992 års säsong, upp till 500-kubik. Han blir sjua, men är långt ifrån nöjd och överväger att lägga av. Han inser att något radikalt nu måste till om han ska bli världsmästare.För att komma underfund med problemen börjar Jörgen bläddra i gamla träningsböcker och finner att han varit sjuk under avgörande delar av de två sista tävlingsåren. För att motverka en upprepning blir han noggrannare med träning, viloperioder mellan passen och kost.- Jag började dessutom bli mer taktisk i min träning. I stället för att ägna mig åt mängdträning i 40-minuterspass slipade jag på smådetaljerna. Gick till exempel hoppen, kurvtagningarna eller starterna dåligt tränade jag bara det.Taktiken ger resultat. Infektionerna uteblir och framgångarna infinner sig.
Jörgen är åter uppe och strider på motocrossens absoluta toppnivå.Kampen om världsmästartiteln 1993 står mellan Jörgen och belgaren Jacky Martens. Vid VM-deltävlingen i Martens hemland urartar rivaliteten. Åskådarna kastar öl och sten på Jörgen. Martens själv kör in i Jörgens sida, men faller på eget grepp. Efteråt är svensken förbannad.- Om en liknande incident drabbat Martens vid Sveriges Grand Prix är jag övertygad om att tävlingen ogiltigförklarats. Belgien som är en stormakt inom motocrossen, har ett alltför starkt inflytande i det internationella motorcykelförbundet, FIM.Vid de avslutande deltävlingarna tar Jörgen in poäng på den i sammandraget ledande Martens. Inför sista VM-deltävlingen i Genève skiljer tolv poäng. Jörgen gör sitt livs lopp, men det räcker inte. Martens kör upp sig från till synes omöjliga placeringar i heat efter heat. Medtävlarna har släppt förbi Martens utan vidare, och därmed omöjliggjort att guldet skulle gå till Sverige.- Martens mekaniker hade gått omkring och hotat de andra förarna med att Martens supportar, motocrosshuliganerna, skulle ta hand om dem i fall de inte gjorde som de ville, berättar Jörgen som aldrig har upplevt något liknande.
Efteråt är han så besviken att han gråter. Den 20-åriga drömmen om att bli världsmästare var tre poäng från att besannas. Jörgen kommer aldrig att acceptera Martens fula tilltag utan ser sig själv som den moraliska mästaren.Sista tävlingen 1993 går vid en stadioncrossgala i Stuttgart. Inför denna har Jörgen tecknat kontrakt med den femfaldige världsmästaren Georges Jobe och hans stall, Team Jobe. I och med detta ska all planering och organisation i fortsättningen skötas av det nya stallet, saker som Jörgen tidigare fått sköta själv. Han ska nu kunna börja koncentrera sig helt på träning och tävling.Under genomgången av banan bedömer Jörgen och tävlingskamraten Marcus Hansson det svåraste partiet vara ett område där man byggt fyra små täta hopp - 50 centimeter höga med mindre än två meters mellanrum. Båda bestämmer sig för att ta dem i ett svep.Inledningsvis går allt utan problem. Jörgen klarar hoppen, blir tvåa i andra heatet, avancerar till semifinal och den för dagen nya Hondan går perfekt.I semifinalen händer det. Jörgen försöker gå om två cyklar när han kommer till hoppen första gången. Han vet än i dag inte om det var fjädringen eller en missbedömning av hoppen som gjorde det, men han förlorar kontrollen över cykeln och landar med framhjulet mitt i det sista hoppet.- Jag försökte ta emot mig med armarna men det var som att stoppa ett tåg. De bara vek sig. Att böja in huvudet mot överkroppen, rulla runt och landa mjukt hann jag bara tänka innan jag slog i marken. Jag landade på huvudet och nacken böjdes med våldsam kraft framåt. Motorcykeln kom studsande efter och när bakskärmen slog till mig i ansiktet kände jag hur näsbenet knäcktes, berättar Jörgen.Det tycktes honom som att benen stod upp i 90 graders vinkel, men de låg slappa och livlösa mot marken, det gick inte att röra dem. Han hade krossat två ryggkotor och var förlamad från bröstkorgen och nedåt.Han läggs in på spinalenheten vid Sahlgrenska sjukhuset där han så småningom får börja rehabiliteringsträningen. En omgång sjukgymnastik per dag samt att Jörgen med flickvännen Malins hjälp utför ett extra pass på kvällarna. Musklerna börjar så smått åter att fungera. Här ska det jävlar inte ges upp utan kamp!Under nyåret lyckas Jörgen gå på toaletten för första gången utan hjälpmedel. Stor sak eftersom det är mycket ovanligt att ryggmärgsskadade återfår tarm- och blåsfunktioner. Efter ytterligare tio dagar tar han, fixerad med kroppskorsett, sina första steg med gåstol. En vecka därefter sker första passet med kryckor - med vilka han går också när han gör entré hos en samlad presskår. En kår som han är kritisk mot.- Media gör ofta stora nyheter av olyckor inom motorsporten. Det som hände mig var mycket ovanligt. Rent statistiskt händer det betydligt fler olyckor inom dykning eller ridning.
I fjol gav Jörgen Nilsson ut boken En crossad dröm. Där berättar han om livet före och efter olyckan. Boken är skörden av två års arbete och har sålts i 5.000 exemplar.- Jag tänkte att det kunde vara bra att skriva den här boken för den mentala rehabiliteringen och att boken kunde vara bra för andra som råkar ut för liknande olyckor, säger han i efterhand. Men det är viktigt att komma ihåg att min skada är min egen och inte kan jämföras med andras - det är bara som inspiration boken kan hjälpa generellt.Trots skadan ångrar Jörgen inte att han en gång började med motocross. Han menar att det är den fulländade sporten.- Man måste ha allt: Psyket, fysiken och motivationen, tekniken, taktiken. Det är en fruktansvärd utmaning. Man blir aldrig fullärd. Jag skulle nog behöva hålla på med tio olika sporter för att de ska ge mig lika mycket som motocrossen. Den har också hjälpt mig tillbaka. Det är den bästa sjukgymnastiken för både kropp och själ.Nu, fem år efter att drömmen krossades, är Jörgen Nilsson förbundstränare för svenska juniorlandslaget. Han har valt ut de tio största talangerna som han redan matchar mot Sverigeeliten.- Det är jäkligt kul att träna dem. Trots att de bara är 18-19 år är en del av dem redan uppe och kör i seniorklassen och nån kan till och med vinna i år.
Han föreläser på motorklubbar och företag om sin karriär, och berättar hur han tagit sig tillbaka efter olyckan. För det har han gjort med besked. Ett år efter olyckan satt han åter på en 500-kubiks Honda och både -96 och -97 åkte han Vasaloppet. Jörgen skriver i sin bok om hoppet att någon gång åter kunna ställa upp i VM, men de tankarna har han i dag övergivit.- Ja, jag har bara fått tillbaka 50 procent av min gamla styrka. Jag har dålig känsel i benen, känner inte kyla och smärta. Men jag känner mig just nu ganska säker på cykeln, och är övertygad om att jag varit lika bra som innan om jag inte haft mitt handikapp.Idrottsligt har Jörgen Nilsson alltså inte längre något mål för egen del. Men i stället har han andra målsättningar. För elva månader sedan blev han pappa och nu inriktar han sig på att vara en bra sådan. Och så har han ju sina unga motocrosstalanger. Någon av dem hoppas han kunna föra till den världstopp han själv var en del av.
VM i Italien 1993, några månader före olyckan. Ur boken En crossad dröm. Bild: Stefano Padovani
Körs utomhus i alla väder. Underlagen är sand, jord eller gräs. Snabbaste underlaget är gräs där cyklarna når
hastigheter upp till 150 km/h. 40 man startar samtidigt bakom en grind. Banlängden varierar mellan 1.500 och
2.500 meter. Ett varv körs på drygt två minuter.
Stadioncross (Supercross)
Körs inomhus på arenor som Globen och Scandinavium. Underlaget är alltid jord. Hoppen är fler än i motocross
och svårare. Mellan tolv och 20 man startar tillsammans. Ett varv körs på 30-60 sekunder. Stadioncross körs
endast under vinterhalvåret.
SVEMO (Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet) får varje år in omkring 150 skaderapporter från
Sveriges 2.500 licensierade motocrossförare. De vanligaste skadorna är arm-, ben- och knäbrott. Riktigt
allvarliga olyckor (med dödlig utgång, eller totalförlamning) inträffar ungefär vart fjärde år. Senast var i fjol
då Per Nordlund omkom under en serietävling.
En stilstudie
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 4/98
i n t e r n e t u t g å v a n
