F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  1/96

    Det skall heta
    FOLKETS HUS
    ..och ingenting annat!


    På folkets scen


    Folkets hus historia är det moderna Sveriges historia. Det är också, i bästa fall levande, källor från demokratins uppväxt. Här öppnar vi minnesbanken genom ett nedslag i Helsingborg och påminns om att det är folkets hus och ingen annans...

    text Jan Fredriksson


    Folkets hus i Helsingborg är en imponerande byggnad med sina fem våningar i rött skrombergategel och bottenvåning i granit. Med fasaden åt Södergatan och Gustav Adolfs torg ger Folkets hus ett storslaget intryck och dominerar helt gatubilden på Söder. Det var också ett av landets största Folkets hus när det invigdes i december 1906.
    Det var en rörelse med en stark framtidstro och inte minst en stark tilltro till sin klass förmåga som gav sig i kast med uppgiften att förse rörelsen med egna möteslokaler. Ibland gav uppgiften intryck av att vara övermäktig. Folkets hus i Helsingborg var 1904 beräknat att kosta 240.000 kronor! Då tjänade en järnarbetare ca 3 kronor om dagen, och då räknades han som välavlönad. När huset stod färdigt hade kostnaden stigit till mer än det dubbla.

    Arbetarrörelsen i Helsingborg hade vanan inne att mobilisera sina medlemmar. Detta var det tredje byggprojektet som arbetarklassen var involverat i. 1895 invigde man Folkets park och i början av 1880-talet hade man varit med och byggt godtemplarhuset. Kooperativa föreningen Svea och en bagerirörelse var i full gång vid sekelskiftet. Och samtidigt som man slet med uppgiften att få in pengar till Folkets hus låg man redan i startgroparna att starta Skånska Social-Demokraten.
    Så projektets omfattning var kanske inte så våghalsigt som det i efterhand ger intryck av. Men nog var det kämpigt många gånger. Protokollen vittnar om en ständig huvudbry för hur man skall omsätta förfallna växlar och få fackföreningarna och deras medlemmar att ställa upp med pengar i form av andelar.

    Folkets hus runt om i landet kan ses som viktiga symboler för en arbetarrörelse på frammarsch. Men det var så mycket mer.

    Det var "en tillflyktsort för förföljda tankar". Orden är Axel Danielssons när han talade vid invigningen av Folkets hus 1893 i Malmö. Det var en tillflyktsort där man ostört kunde samlas och överlägga om gemensamma angelägenheter.
    Både i Helsingborg och på många andra ställen i landet hade man handgripliga erfarenheter av behovet av egna samlingslokaler. Det var inte ovanligt att man tvingades ställa in möten eller hålla dem utomhus för att man inte fick hyra någon lokal, om man fick hålla sina möten överhuvudtaget.

    Namnet Folkets hus användes för första gången i Sverige på Folkets hus i Malmö. Namnet anses ha sitt ursprung i den belgiska arbetarrörelsen och är en direktöversättning av franskans "Maison du peuple", som var namnet på det belgiska arbetarpartiets hus i Bryssel. Till Sverige skulle namnet kommit via den danska arbetarrörelsen, som ju var steget före den svenska. Den skånska arbetarrörelsen hade täta kontakter med Köpenhamn.
    Folkets hus var i ordets rätta bemärkelse ett folkens hus. Här hade man omfattande aktiviteter i form av bibliotek, dans, teater, filmvisning, möteslokaler, fackföreningsexpeditioner, studierum med mera, som gjorde huset till en naturlig samlingspunkt. Folkets hus placering i Helsingborg vid Gustav Adolfs torg hade också en viktig del i detta. Det var här man samlades i samband med demonstrationer och morgon och aftonturer till Folkets park.

    Men allt detta började få sitt slut på femtiotalet. Det fanns andra mera ändamålsenliga lokaler att spela teater i och biblioteket slogs samman med kommunens eget bibliotek och flyttades. Fackföreningarna ville också ha moderna lokaler och huset var slitet efter alla årens aktiviteter. Därför planerade man att riva huset och ersätta det med ett modernt komplex med samlingslokaler, biografer, bibliotek, kontor med mera och i tidens anda kalla det för Medborgarhuset. Men denna gången högg rörelsen i sten, som tur var. Planerna gick om intet då man inte kunde finansiera bygget. Fackföreningarna som skulle vara med och betala kalaset backade ur. Man menade att ledningen för projektet var utan verklighetsförankring och svävade i det blå. Idag äger Helsingborgs kommun huset, precis som på många andra orter.

    Namnet Folkets hus kan ju också riskera att mista sin innebörd om aktivitetsgraden är låg och folk inte längre besöker huset. Då kan man fråga sig om det är det rätta namnet på huset. Så resonerade man i Klippan i nordvästra Skåne. Som en brandfackla i debatten om vad deras hus skulle användas till föreslog ordföranden att man skulle byta namn till något mera neutralt, så hade man gjort på andra håll. Reaktionen blev häftig och det blev inget namnbyte.

    Men i Stockholm svarar växeln "City Conference Center" när man ringer upp!
    I Helsingborg heter Folkets hus fortfarande Folkets hus. Och idag lever man upp till namnet. I spåren av arbetslösheten sjuder hela huset av aktiviteter av alla arbetslöshetskurser och studiecirklar.


    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  1/96