F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 2/97
S e t t • L ä s t • H ö r t
 filmhjältarensamvargar i en flock av män
Geena Davis |  |
Några av biovinterns mest publikdragande och uppmärksammade filmer har ensam kvinna i huvudrollen i en mansdominerad omgivning. Det är filmer som Colin Nutleys Sånt är livet, Galenskaparnas Monopol och Renny Harlins actionfilm från Hollywood, Long Kiss Goodnight. Frågan är förstås vad det är för kvinnor vi får se i de här publikfilmerna.
Låt oss börja i en riktig pojkfilm, Roland Emmerichs Indenpendence Day, en spektakulär och påkostad "science-fiction thriller", som gjort jättesuccé i USA. Trots att filmen hade premiär sent i somras är den redan den sjätte mest inkomstbringande filmen genom tiderna med sina 306 miljoner dollar, inspelade bara i USA! Gjord enligt det hollywoodska framgångsreceptet High Concept, trendig, läcker, enkel story, stjärnor etc.
Naturligtvis måste det vara en svart manlig kapten i flyget som tar upp kampen med de ondskefulla, makabra ufon, som anfaller Jorden. Will Smith spelar den hjältemodige, fräcke kaptenen. Men hans tjej, som inte har ett anständigt jobb (hon arbetar som strippa och är ensam mamma, kapten Hiller är inte far till barnet) är den enda tuffa kvinnan i filmen som kan utföra actioninslag: köra bil genom sönderbombad stad, rädda hundar, barn och USAs egen First Lady under ruinerna. Viveca Fox i rollen som Jasmine är den enda intressanta kvinnan i Indenpendence Day och därför måste hon nog också vara svart och underklass.
Sen är det ändå meningen att hon och de få andra kvinnorna som är med i filmen skall vara inramning och publik till Manligt Amerikanska Hjältemod, som besegrar allt ont och sen skapar kärnfamiljer!
En svart "gisslan" som medaktör har även Geena Davis (Thelma i Thelma och Louise) i maken Renny Harlins nya actionfilm, Long Kiss Goodnight, Harlin som anses som en av Hollywoods främsta actionfilmregissörer (fast han är född i Finland).
Samuel L Jackson spelar en privatdeckare på dekis, som får hjälpa Samantha/Carly (Davis), som är en vanlig kvinna i en förort, med barn och pojkvän. Hon har bara ett problem, hon minns sitt liv endast åtta år tillbaka i tiden, då hon hittades medvetslös på en strand.
En dag dyker det upp en man som vill mörda henne. Varför, har hon ingen aning om, men slår halvt ihjäl honom med en välriktad paj och några hårda karateslag. Sen sticker hon med Samuel L Jacksons deckare för att försöka förstå vad som hänt henne, i sitt tidigare liv som CIA-agent och lönnmördare. Till skillnad från manliga actionhjältar tycks Davis kvinnliga avhoppade agent njuta av att döda, vilket gör henne till en irrationell, ganska otäck actionhjälte. För "hjältinna" är hon nog inte!
Hon vrålar, mot sina fiender, i en av slutstriderna: "Suck my cock, you bastards!!" det vill säga - om man nu får skriva så - "Sug min kuk era as!!". En sån replik har jag aldrig hört en kvinna säga i en actionfilm förr, och i så fall har hon här rentav blivit MAN: med manligt kön och allt: "My cock!"
Är det Freud och traditionell penisavund? Eller total MANLIG identifikation?
"Suck my cock!" skulle kanske kunna sägas i Colin Nutleys Sånt är livet av en av alla dessa män runt barpianisten Tin-Tin, spelad av Helena Bergström, som underhåller på krogen där det nästan bara finns män. Män som med hundögon tillber, älskar, åtrår henne den vackra, blonda, sexiga Tin-Tin, ofta klädd i supersnäv röd klänning. Men hon lever ihop med en snygg kille, Paul (Jakob Eklund) som leder ett pinsamt direktsänt radioprogram, "Sånt är livet" och hon drömmer om att gifta sig med honom innan hon fyller 30... Tills dess är det bara några veckor, när filmen börjar...
Tin-Tin har visserligen en mamma (Lena Nyman), annars är det bara MÄN. Hon har inte ens en väninna, sånt som annars är vanligt både på film och i verkligheten. Visst är hon vacker, charmig, duktig barpianist men vem hon egentligen är, får man inte veta. Tin-Tin blir en projektion på vilken alla MÄN, i filmen och utanför, kan projicera sina drömmar om Kvinnan, ganska lätt, eftersom hon (trots att hon sägs vara olika saker i filmen) aldrig får framträda som en riktig människa.
Hon blir en projiceringsduk för manliga fantasier.
En mindre roll har Clary Blomstedt, spelas av Kerstin Granlund, i Galenskaparnas Monopol, en satir om TV-världen med Kinnevik och italienska Berlusconi som måltavlor.
Filmen, med manus och regi av Claes Eriksson, gisslar på sitt typiskt svenska, lätt surrealistiska, vis "lätt-TV" där Sune Finåker (spelad av Peter Rangmar), retar sig på att alla - utom medelålders intellektuella kvinnor - tittar på hans (dumma) TV-program. Han anställer således en tuff, medelålders kvinna Clary, trots att han inte alls gillar hennes vassa stil, som är totalt överlägsen, intellektuellt och politiskt, hela den manliga omgivningen.... Monopol formar sig till en kryptofeministisk film - men hur den slutar, tänker jag inte berätta. Den visar på ett - kanske kvinnligt - sätt att bekämpa fördummande TV-"kultur".Redaktör för Sett. Läst. Hört. är Pierre Gilly, 08-644 50 32
