F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  4/97
    i n t e r n e t u t g å v a n

    BILD: Fanzine-omslag

    OCENSURERAD
    nollbudgetprocess

    Undergroundens tidskrifter, så kanske man skulle kunna rubricera de små tidningar som går under namnet »fanzines«.

    Lika länge som folk har ifrågasatt den information de fått presenterad genom kommersiella tidskrifter, lika länge har "fanzine-tanken" funnits. Politiska pamfletter på 1700-talet utgjorde en grogrund för den tanken.

    text Jonas Ekstrand

    Den kom vidare att utvecklas via dadaistiska manifest i början av 1900-talet och science fiction-publikationer på 1920-30-talet, till 1970-talets punkrock-fanzines. Idag hämtas inspiration av fanzine-redaktörer världen över från just 70-talets punk- och independent ideal som visar att man själv kan publicera en text, bild eller illustration utan stora ekonomiska uppoffringar.
    Det är svårt att definiera vad ett fanzine egentligen är, det finns dock vissa grundläggande kriterier som bör uppfyllas. Det är viktigt att tidningen är helt oberoende, ideell, egenhändigt producerad och egenhändigt utgiven. Detta resulterar ofta i att tidningen får en oregelbunden utgivning och att den trycks eller kopieras upp med en näst in till minimal budget i ryggen. Detta behöver dock inte vara någonting negativt. Utgivningen sker först då fanzine-redaktören har någonting intressant att säga och är nöjd med tidningens innehåll. Genom den låga budgeten har fanzinets utgivare råd att vara smal och kompromisslös då han inte har något kapital att förlora. Detta ger bland annat skribenten eller skribenterna på tidningen en frihet att göra vad de själva anser är viktigt, inte vad de anser folket behöver, och viktigast av allt, inte vad tidningens ekonomiska stöd anser folket behöver.
    Det var nog med dessa tankar i huvudet som någon en gång sa att fanzines är den enda sanna fria pressen.

    Under det senaste året har ordet fanzine figurerat i media. Då den kommersiella pressen tar upp den sortens nyskapande och alternativa ungdomskultur som dessa tidningar utgör låtsas de alltid göra ett objektivt och rättvist reportage. Men vad de gör är att de omvandlar området de ska belysa tills det endast återstår trender och tomma begrepp.
    Fanzines är, eller bör vara en motpol till den typen av refererande. De görs i grunden av missnöje mot den sortens falsk journalistik. Detta skäl till skapandet av ett fanzine fick dock inte komma fram i media där det istället hette att "fanzines görs av ungdomar som tycker det är skojigt med journalistik och musik". Det låtsades som om en fanzine-redaktör var en andra klassens journalist vars mål var att få jobba på en "riktig" tidning.
    Sanningen är dock den att fanzines inte skulle behövas om det fanns en fungerande kommersiell media. Fanzines görs av människor som oftast har en annan syn på samhället än de som får komma tilltals i TV, tidningar och radio. Det är i fanzine-kulturen liksom i internet-kulturen det blir tydligt att världen består av individer som har olika syn på saker och ting. Att alla inte vill följa den enda gemensamma dikterade vägen som slutar vid att man passivt ska konsumera en vara eller en åsikt.
    Genom att ta ifrån människor deras kreativitet kontrollerar man dem. Om folk var upptagna med att vara kreativa så skulle de inte ha tid att sitta och titta på TV. TV är ett av de huvudinstrument som används för att kontrollera folk nu för tiden. För länge sedan var det kyrkan som hade denna roll, sedan blev det skolan och idag är det media.
    Man kan naturligtvis ha olika åsikter om detta, det viktiga är dock att de alla får komma fram. De som gör fanzines anser sig inte få göra det till den grad de önskar. Meningen sägs vara den att det genom ett stort utbud av medier ska komma fram fler åsikter. Men trots att det idag finns fler tidningar och fler kanaler än tidigare så är det samma människor som syns i dem och ett ännu mindre antal som äger och styr dem.

    Ett fanzine kan innehålla i stort sett vad som helst, allt som går att trycka på papper och lite till. Oftast är det sådant som skribenter för kommersiella tidningar inte vill beblanda sig med eller sådant som inte tilltalar en bredare publik. Extrema politiska åsikter, udda former av sex, självplågeri, udda religioner och antireligioner, magi och drogromantik är alla ämnen som finns representerade i den breda fanzine-floran. I Sverige är dock åsikter om musik i dess många olika former det som oftast publiceras. Däremot är det i USA, som antagligen har världens rikaste fanzine-kultur, inte ovanligt med zines som behandlar alltifrån wrestling, bowling, obesvarad kärlek till Fat Girls eller UFO-forskning. Fanzines binder samman människor med smala intressen och bygger upp nätverk mellan eldsjälar som kan utbyta erfarenheter och förmedla kunskap mellan varandra.
    Ett alternativ som vuxit fram på senare år är att publicera sina artiklar på Internet, så kallade e-zines. Då slipper man många kostnader, som till exempel tryck- och distributionskostnader men förlorar samtidigt lite av närheten till läsaren.
    En fanzine-redaktörs jobb är beundransvärt. Den som bestämmer sig för att göra ett fanzine får räkna med att offra många nätters sömn och regelbundna måltider för att tidningen skall komma i tryck. Trots att datorn har blivit ett hjälpmedel för alltfler redaktörer på senare år så är det ännu många som dröjer sig kvar vid skrivmaskinen, inte minst för att de tilltalas av den klipp-och-klistra layout som denna tvingar fram. Handskrivna fanzines existerar även de, om än i liten omfattning. Tidningarnas utseende kan ofta avskräcka personer som inte är invigda i fanzine-kulturen samtidigt som det fungerar som ett kännetäcken och en signal till de som har för vana att läsa zines.
    De flesta fanzines i Sverige är gjorda i vanliga kopiatormaskiner eftersom det krävs en upplaga på cirka 500 till 1.000 exemplar för att det skall löna sig att vända sig till ett tryckeri. Har man tur kanske man har tillgång till en kopiator och behöver då bara betala priset för papperet. Det är just på grund av de skiftande uppkopieringsmöjligheterna som priserna på fanzines varierar, oftast mellan 5 och 20 kronor.

    När man talar om fanzines brukar man också tala om olika fanzine-scener, då syftar man till det område inom vilkas ofta luddiga gränser ett fanzine med ett speciellt innehåll rör sig. Exempel på sådana är gay-scenen, punk-scenen, riot girrrl-scenen, redan nämnda fat girls-scenen och ett otal andra mer eller mindre obskyra områden. Dessa ger en samhörighets känsla och kommunikation mellan zines sker främst inom de olika scenerna.
    Långt ifrån alla fanzines strävar mot samma mål. Naturligtvis finns det underground publikationer med åsikter som egentligen inte alls har med fanzine-tanken att göra. Däremot är det en majoritet som kan enas kring de så kallade independent-tankarna, vilka i grund och botten går ut på att ge ett alternativ till de stora företagens sätt att exploatera olika kulturområden för den egna profitens vinning. Här kommer alltså alla independent-skivbolag och band knutna till dessa in. Fanzinens innehåll är ofta hämtat från denna alternativa scen. Om man kan tala om independent verksamhet så är det så ofattbart mycket olika saker, alltifrån flygblad, uppkopierade kassettband, kortfilmer, flyers, affischer till klistermärken osv, osv. Det är bara kreativiteten som sätter gränser.
    Eftersom fanzines med sin låga upplaga och brist på vinstintresse inte kan vända sig till de stora distributionsföretagen för att få ut sin tidning så har man blivit tvungen att finna andra vägar. Man får själv vända sig till de butiker som ligger inom ens intresseområde eller försöka sälja tidningen på exempelvis konserter eller festivaler. Men det absolut överlägsnaste sättet att distribuera sitt zine är via andra zines. Genom att de skriver om tidningen och för vidare flyers når man fram till de som är intresserade av fanzines. De som kan tänka sig att på vinst och förlust skicka iväg en tjuga för att få läsa ocensurerade artiklar och intervjuer med personer som har någonting viktigt att säga.
    Är ni intresserade av att veta mer om fanzines, köp ett.


    FAQ om fanzineutgivning

    Science Fiction (Närkontakt nr 4/97)


    Smaka på ett fanzine!

    Om musik och fanzinekultur (20kr):
    Swing
    c/o Fredrik Denninger
    Buskvägen 28
    611 45 Nyköping

    Åsikter och musik (30kr):
    Gospel!
    c/o Stefan Zachrisson
    Fatburs Kvarngata 18
    118 64 Stockholm

    Åsikter och recensioner:
    Schipperke
    c/o Johannes Nilsson
    Myrstigen 10
    153 36 Järna

    Om musik:
    e-zinet Benno: www.benno.com

    Om begagnade kläder och saker ($4):
    Thrift Score
    Pittsburgh
    PA 15224
    USA

    Diskussioner om och kring bilder ($6):
    Crap Hound
    Sean Tejaratchi
    PO Box 40373
    Portland OR 97240-0373



    BILD: Fanzine-omslag


    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  4/97
    i n t e r n e t u t g å v a n