F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  9-10/95


    EU förbereder hemligt polisregister
    Åsikter, ras, tro och sexvanor skall registreras i Europols datorer

    text Staffan Dahllöf

    EU:s polissamarbete Europol kan komma att bygga på åsiktsregistrering, och en registrering av ras, hälsa, tro och sexliv hos möjliga uppgiftslämnare som själva inte är misstänkta för att begå brott.
    Det framgår av hittills hemliga handlingar som redovisas av nyhetsbrevet Circular Letter Fortress Europe?.

    Dokumentet som avslöjar hur långt Europols intresse kan komma att sträcka sig är utarbetat i juli i år.
    Syftet är att precisera vilken typ av upplysningar som det kommande Europol skall få lov att lagra i sitt så kallade analysregister; en databas avsedd för polisiära ändamål.
    Omfattningen av analysregistret regleras i grova drag av Europolkonventionen, som ministerrådet inklusive Sverige redan har ställt sig bakom. Men konventionen kan först träda i kraft efter att den har ratificerats (godkänts) av medlemsstaternas parlament. Det har ännu inte skett i något EU-land.
    Enligt Europolkonventionen (artikel 10) skall analysregistret omfatta misstänkta personer som de nationella polismyndigheterna håller ett öga på. Men registret skall också kunna omfatta vem som helst som kan bidra till polisarbetet. Dessa exemplifieras i konventionstexten som möjliga vittnen, tidigare och eventuellt framtida brottsoffer! kontakter och förbindelser, och personer som kan "bidra med information" om förberedelser till brott, (artikel 10.1 ).


    Mycket omfattande register

    Analysregistret kan därmed bli mycket omfattande.
    Dessa förhållanden har i princip varit kända i drygt ett års tid, då utkasten till Europolkonventionen blev tillgängliga.
    De nu avslöjade rådshandlingarna visar vilken typ av upplysningar som ämbetsmännen bakom Europol vill lägga in i registret.
    I dokumentet föreslås tre typer av upplysningar: allmänna persondata. andra personliga data och särskilda persondata.
    Till de två första kategorierna räknas bland annat namn, födelseort och födelsedatum, medborgarskap, personnummer, kroppsliga kännetecken, bankförbindelser, etc.
    Till kategorin särskilda personupplysningar hör (dokumentets artikel 4.3):

    Ras
    Politisk åskådning
    Religiös tro
    Hälsotillstånd
    Sexualmönster ("Angaben zum Sexualleben", enligt formuleringen i den
    tyska version av dokumentet som FiB/K har tillgång till).

    Enligt dokumentets artikel 6 skall registret innehålla både precisa data, och data "nödvändiga för analys". Med andra ord kan registret komma att innehålla både dokumenterade upplysningar och odokumenterat skvaller.
    Ett datoriserat analys- eller spaningsregister av det slag som förbereds för Europol är inte tillåtet i Sverige idag. Polisen får enbart datorregistrera personer som formellt är misstänkta för brott i varierande grad.
    - Till skillnad från många andra länder kan vi i Sverige inte gå in på ett tidigare stadium, med vad som kan kallas underrättelse- eller förspaningsregister, säger Doris Högne chef för Justitiedepartementets polisenhet.


    Utreds av förre säpochefen

    Fast just den möjligheten utreds nu av den förre säpochefen Mats Börjesson. Motivet är dels att bereda marken för en svensk anslutning till Europols analysregister, men också att bana väg för ett underrättelseregister för rent svenskt bruk. Det är, enligt Svenska Dagbladet den 14 december, ett uttalat önskemål hos Stockholmspolisen.
    - De möjligheterna har bärighet oavsett utvecklingen av Europol. Men man kan gott säga att om vi får lov att datorisera förspaningsregister i Sverige så får vi förutsättningar att delta i Europols analysregister, säger Doris Högne.
    Enligt Europolkonventionen är det ministerrådet som enhälligt skall fatta beslut om genomförande av databaserna.
    Men enligt förslaget till registerregler så kan Europol i ett senare skede på egen hand bestämma om vad som skall tillåtas i registret. I förslagets artikel 15 står att förändringar av registerregler beslutas enstämmigt av Europols styrelseråd - utan någon hänvisning till att ministerrådet i så fall skall godkänna förändringen.
    Den skrivningen är särskilt oroväckande, menar Nicholas Busch, som utger nyhetsbrevet Circular Letter Fortress Europe?.
    - Här har vi ett exempel på ett "lagskelett". Europol beslutas av politiker, men det verkliga innehållet, lagarnas kött och blod, kan ämbetsmännen bestämma i efterhand. Den upprörande personregistreringen man nu förbereder kan bara stoppas om medlemsstaternas parlament förkastar Europolkonventionen, säger han.


    Godkänna eller förkasta

    Uppfattningen att riksdagen enbart kan godkänna eller förkasta Europolsamarbetet i sin helhet delas av riksdagsman Lars-Erik Lövdén (s), vice ordförande för justitieutskottet.
    - Förmodligen får vi svårt att reservera oss för delar av konventionen. Har vi invändningar kan det betyda att vi sänker hela samarbetet, säger han.
    Vad vet du om Europols analysregister?
    - Vi får föredragningar om förhandlingsarbetet, men jag kan inte redovisa olika förslag i detalj. Hur vi skall se på det här hänger också samman med frågor om rättssäkerhet och tillgänglighet till registren.
    Vad säger du om åsiktsregistrering och registrering av sexvanor?
    - Skulle man gå så långt så skulle det ju strida mot grundlagen. Det skulle nog ge problem, säger Lars-Erik Lövdén.
    I Danmark har motsvarigheten till riksdagens EU-nämnd och justitieutskott kortfattat orienterats om att "föreskrifter for Europols analysregister" skall komplettera Europolkonventionen.
    Den enda upplysningen var att "förhandlingarna ännu är i en inledande fas".
    - Danska medborgare skall inte kunna registeras på andra grunder än vad som framgår av nationella bestämmelser. Vi har diskuterat Europols register många gånger, men sådana upplysningar som du nämner känner jag inte till, säger rättsutskottets ordförande Bjørn Elmquist från mittenpartiet Radikale venstre.
    Det konkreta förslaget till registerregler med dokumentnummer 9205/95 [bild 90Kb] var då nästan fyra månader gammalt.



    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  9-10/95