F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  7/97
    i n t e r n e t u t g å v a n

    TEXTBILD: EU 2 (HEMLIG)

    Nytt EU-fördrag
    mot tryckfriheten

    text Erik Göthe

    Den 18 juni antog EU-staternas regeringskonferens fördragsändringar som för Sveriges del innebär att makten över tryckfriheten fråntas Sverige och läggs i händerna på EU, dvs utlandet. Det är i Maastrichtfördraget som detta ändras. Genom två nya punkter i artikel F heter det:
    "Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, principer vilka hävdas av medlemsstaterna."
    Den sista knorren i texten - "principer vilka hävdas av medlemsstaterna" - innebär att dörren öppnas för en tolkningen att inte bara EU:s institutioner, utan även medlemsstaterna själva, är underkastade bedömningar från Europeiska unionens organ. EU:s organ kan då också avgöra vad principerna innebär.
    Enligt andra punkten i ändringen av artikel F ska Unionen respektera grundläggande rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och enligt "medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner". Och hur detta efterlevs prövas i EG-domstolen enligt föreslagen ändring av artikel L i Maastrichtfördraget. Svenska lagar och grundlagar kan då sättas åt sidan.
    Knorren i punkt 2 är viktig - alltså, "enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner". Den innebär att tillämpning av svenska tryckfrihetsförordningen inte kommer ifråga, eftersom den inte är gemensam tradition.
    Det är otänkbart att svensk tryckfrihet skulle överleva denna behandling. Inte ens med god vilja kan utländska domare förstå sig på svensk tryckfrihet. Vi kan också räkna med att den goda viljan inte finns, att det blir Tyskland och Frankrike som avgör det rättsliga genomsnittet. Enligt tysk och fransk uppfattning innebär mänskliga rättigheter bl a att man kriminaliserar vad man betraktar som åsikter stridande mot mänskliga rättigheter och att man bestraffar av staten osanktionerade påståenden om andra världskrigets historia, medan sådant enligt svensk tradition är fullständigt tryckfrihetsfrämmande och dessutom klart kontraproduktivt.
    Av EU:s mänskliga rättigheter kan alltså också bli vad vi svenskar helt enkelt kallar åsiktsförföljelse. Om svenska folkrörelser skulle bryta sig loss från den nuvarande köbildningen och återupprätta folkhemmet, skulle beslut som återupprättande barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd också klart strida mot EU:s uppfattning om mänskliga rättigheter och bli olagliga.


    BILD: blågul EU-stjärna



    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  7/97
    i n t e r n e t u t g å v a n