F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 9/99
i n t e r n e t u t g å v a n
REBELLERNA I SVERIGE
DOKUMENTATION, KRITIK, VISION
Torbjörn Säfve
© Torbjörn Säfve 1971
Författarförlaget
I nummer 2 av "Klasskampen" går KFML(r) till fränt angrepp mot förbundets arbetsutskott, dvs. mot det "lilla" utskottet som undanträngt Frank Baude och som därför består endast av "docent Bo Gustafsson, doktorerna Sköld Peter Matthis och Gunnar Bylin och adjunkterna Kurt Lundgren och Sigyn Meder". Lilla utskottet anklagas för att ha gjort valkampanjen till en scoutrörelse. Utskottet sägs hysa illusionen om en fredlig övergång till socialismen och har under valkampanjen anpassat sig till den borgerliga parlamentarismen. "Eftersom detta samhälle upprätthålls med våld, så måste det störtas med våld. Det är detta som vi klart skall visa och inte invagga arbetarklassen i några falska illusioner", heter det. Utskottets valmanifest "präglas av en småborgerlig rädsla för att säga den enkla sanningen: att proletariatet måste genom en våldsam revolution krossa den kapitalistiska staten och upprätta sin egen stat - proletariatets diktatur". I valpropagandan talade inte utskottet om någon diktatur alls utan bara om "en liten demokratisering av det borgerliga parlamentet". KFML(r) hyllar proletariatets diktatur som ett medel att undertrycka klassfienden och påminner om det sanningsenliga i formeln "politisk makt växer ur gevärspipan". Den revolutionära teorin och den revolutionära målsättningen smusslades bort under valkampanjen av utskottet, som i stället förde fram dessa krav: bort med momsen, skärpt beskattning av aktiebolag, prisstopp, sänkt ränta, sänkta hyror, 36 timmars arbetsvecka med oavkortad lön, bort med den antifackliga lagstiftningen, oinskränkt strejkrätt, rätt att demonstrera utan polistillstånd, bort med PUKAS-utbildningen, stoppa planerna på EEC-anslutning, bryt med Saigon-juntan, erkänn Sydvietnams lagliga regering PRR, återuppbyggnadsbistånd till Nordvietnam nu, solidaritet med Tjeckoslovakiens folk och kamp mot socialimperialismen. Efter att ha granskat dessa valparoller framstår det som en gåta för KFML(r) hur utskottet kunnat tro att KFML skulle betraktas som det enda socialistiska alternativet inför 1970 års val. "Klasskampen" gycklar speciellt intensivt med den lokala upsaliensiska valparollen "Regelbundna busslinjer till Valsätra" och skriver:
Undertecknat:
Jörgen Andersson, Frank Baude, Solveig Baude,
Peter Dencik, Olle Nordin.
Förbundsledningens bemötande av dessa ståndpunkter har publicerats i "Meddelande från KFML" nr 2/dec 1970 och nr 3/dec 1970. Där märker man en avsevärd tvekan och osäkerhet angående gruvstrejken. Att stödja Rantatalos linje, som helt enkelt var att strejken måste avblåsas för att förhandlingar skulle kunna börja, var enligt KFML-ledningen riktigt eftersom "arbetarna inte släppt sina lönekrav och krav på bättre arbetsförhållanden fastän de återgått till arbetet". Det väsentliga i KFML(r):s kritik, nämligen frånvaron av ideologisk och revolutionär propaganda bland arbetarna, förbigås med tystnad. I frågan om Röd Front presenterar dock ledningen hela fyra motiveringar för sin hållning:
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 9/99
i n t e r n e t u t g å v a n