Likalydande skrivelse till nuvarande statsminister Göran Persson

Bifogade tryckt text som skrivits för det nummer av tidskriften Folket i Bild/Kulturfront vilket är under utgivning lät jag offentliggöra i dagstidningen Klassekampen, Oslo, lördagen den 12 september 1998. Den trycks också i Danmark.
Den är samtidigt en formell anmälan till Konstitutionsutskottet.
Ty det finns inte och har aldrig funnits någon laglig "dubbel utrikespolitik". Den utrikespolitik som den svenska Riksdagen beslutat gäller också för centrala regeringsrepresentanter. Om de bedriver en egen - och annan - utrikespolitik har de brutit mot grundlag och lag.
Detta visar jag i artikeln.
Jag vill samtidigt erinra Konstitutionsutskottet att när jag i skrivelse till Konstitutionsutskottet (ink. 13.3.1974) meddelade att jag bröt den hemligstämpel som användes för att skydda brottsliga ämbetsmän och inför offentligheten redovisade det svenska spionaget mot Finland och att jag inte bara lät publicera detta utan även 12.3.74 på möte i Helsingfors journalistförening ord för ord redovisade Försvarsstabens hemligstämplade PM 1973-11-21 om spionaget i Finland då gjorde jag detta som en medborgerlig plikt att i nationens intresse avslöja brottsliga ämbetsmän - och brottsliga ministrar.
President Kekkonen - som förstod mina motiv - lät i Helsingfors meddela mig att han såg mycket allvarligt på vad jag redovisat. Jag sade att jag medvetet sökte genomföra denna nödvändiga renhållning på ett sätt som inte skulle sätta Finlands säkerhet i fara.
Det dåvarande Konstitutionsutskottet böjde sig dock för de brottsliga ämbetsmännen och den brottslige ministern och beslöt den 2.4.1974 att med anteckningen att utskottet tagit del av uppgifterna lägga min anmälan till handlingarna.
Vad det nu gäller är om Konstitutionsutskottet beslutar lägga även detta mitt påpekande till handlingarna - att ministrar inte blott ljugit inför folk och riksdag utan att en handfull centralt placerade politiker i samråd med vissa höga militära ämbetsmän mot rikets och folkets intresse brutit sin ämbetsplikt, brutit grundlag och lag och begått vad som sedan äldsta tid var högmålsbrott genom att på egen hand och mot den fastlagda politiken genomföra en konspirativ utrikespolitik vilken satt landets frihet och fred i fara.
Kan det vara så att Konstitutionsutskottet än en gång visar sig vara en blott kollegialt tvättande hand?