F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  17/73
    r   e   t   r   o   s   p   e   k   t   i   v   u   t   g   å   v   a   n
    Folket i Bild avslöjade IB 1973

    Spionagets verkliga kostnader:

    "ÖVERALLT DÄR STRÄNG
    KAN DRA DOM"

    I Folket i Bild nr 9/73 angav vi kostnaderna för det svenska spionaget till omkring 10 miljoner. Vi hade fel. Och SVEN ANDERSSON sa på en presskonferens den 4 maj:
    "Jag skäms inför utlandet att tala om hur lite det kostar. Det är ingalunda 10 miljoner."
    Vad Sven Andersson möjligen kan ha syftat på är underrättelsetjänstens "öppna" budget. För denna budget finns en särskilt utsedd revisor som heter STURE GYLLÖ och är avdelningschef och generaldirektörens ställföreträdare i Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
    Men det finns också en hemlig budget för IB - som inte har någon revisor. På IB:s operationsavdelning var det t ex BO ANSTRIN som avgjorde vilka kostnader som skulle tas upp på vilken budget.
    De tio miljoner vi talat om skulle i stort sett bara räcka till löner, sociala avgifter, kontor, tjänstebilar och liknande fasta kostnader för underrättelsetjänstens fast anställda personal.
    De stora kostnaderna är emellertid resor runt om i världen och pengar som går till utländska agenter t ex i Sovjetunionen.
    Enligt en uppgiftslämnare inom underrättelsetjänsten skulle dessa pengar komma
      "överallt ifrån där Sträng kan dra dem"
    . Det skulle i så fall handla om att helt vid sidan av riksdagen använda riksdagens anslag till annat än riksdagen beslutat. De verkliga kostnaderna för det svenska spionaget torde ligga kring 50 miljoner årligen.

    Det stora flödet av oredovisade eller minst sagt svårredovisade medel till underrättelsetjänsten har medfört att flera chefer kunnat sko sig ordentligt.
    Den man som har den egentliga kontrollen över IB:s hemliga medel och som fungerar som det svenska spionagets finansminister är JAN RYDSTRÖM, chefen för ÖEB. Rydström missbrukar sin tjänsteställning och använder spionpengar till att betala sina privata utgifter.
    Den förklädda "affärsverksamhet" som i stor utsträckning bildar den organisatoriska ramen för spionagets verksamhet skapar också stora möjligheter för spionerna att göra affärer för egen del.
    Jan Rydström har tillräckligt många bisarra personlighetsdrag för att det skall framstå som fantastiskt att han har det högsta ekonomiska ansvaret för IB:s finanser. En undersökningskommission borde kunna gå till botten med saken.
    När det gäller att beräkna kostnaderna för spionaget tillkommer dessutom det faktum att näringslivet står för en viss del. Men hur stor den delen är låter sig inte utan vidare beräknas.


    Länk till nästa artikel
    STATSFÖRETAG AB OCH SPIONAGET


    FiB/K nr 17 1973



    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  17/73
    r   e   t   r   o   s   p   e   k   t   i   v   u   t   g   å   v   a   n