F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 7/99Ett skolarbete om IB-affären
i n t e r n e t u t g å v a n
Det kommer alltid i samhället att finns hot mot vår ideologi, vilket är ett legitimt skäl för att ha en säkerhetsorganisation. En av de viktigaste motiveringarna för IB:s existens var att Sverige förde en neutral utrikespolitik och därför inte kunde göra något olagligt som kunde knytas tillbaka hit. Men eftersom IB "inte fanns" så kunde man utan samma risker utföra inbrott, avlyssna samtal eller köpa angivare. För IB fanns det ingen neutralitetspolitik som man var tvungen att underkasta sig. Man kunde ogenerat samarbeta med USA och västmakterna mot Sovjetunionen och öststaterna.
Dagens hot är inte längre några kommunister som arbetar eller begår brott med politiska förtecken. Gårdagens kommunisthot har blivit dagens vegan-, goth- och nazisthot. Idag är det de ovannämnda smågrupperna som begår brott med politiska förtecken.
Men betyder det att vi snart riskerar att bli registrerade för att vi känner någon som arbetar på den starka högerkanten? Eller riskerar man att bli registrerad som en djävulsdyrkare som flår getter under mörka nätter om man har svart hår? Du kanske till och med riskerar att bli registrerad när du köper sallad, för tänk om du är vegan?
Vem vet hur långt det går denna gång men förhoppningsvis slipper vi oroa oss för vem vi träffar och vad vi gör.
Förhoppningsvis kommer Svenska folket hädanefter att få leva ett privat liv.
Emma Nilsson SP2B:2
Emma Nilssons text har riktigt fångat det mesta av detta komplicerade skeende, dessutom i få och klara och enkla meningar. Men med några undantag: 1. Gehlen var inte frilansande underrättelseman. Under åren 1942 till 1945 ledde Reinhard Gehlen den militära underrättelsetjänstens avdelning "Fremde Heere Ost" i Hitlertysklands generalstab. 1945 gick han med sitt agentnät i Förenta staternas tjänst som "Organisation Gehlen". År 1955 övertogs organisationen av Förbundstyskland och ombenämndes 1956 till "Bundesnachrichtendienst". Den har sitt huvudkvarter i Pullach vid München och lyder direkt under förbundskanslern. Den har fler anställda än utrikesdepartementet och dess vittförgrenade agentnät står under ledning av residenter vilka stationerats under diplomatisk täckmantel, så också på Förbundsrepubliken Tysklands ambassad i Stockholm. 2. Det blev anmälan för tryckfrihetsbrott för IB-avslöjandena. Däremot aldrig något åtal. Justitiekanslern, som hade detta ärende på sitt bord, dröjde med behandlingen för att invänta de höga juristkollegor som tänkte ut brottmålsåtalet för spioneri. Att driva saken som ett tryckfrihetsåtal mot FiB/K hade knappast gått. Men FiB/K och dess styrelse hade dåligt klart för sig dessa saker och därför kanske det inte framgår av tidningen. Erik Göthe, FiB/Kulturfront |
FiB/K avslöjar IB-affären (1973) |
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 7/99
i n t e r n e t u t g å v a n