ATT FÖRTIGA FARAN.

Hemligheter i diarier försvårar för medborgarna att bli informerade.

Gruvverksamhet hotar dammsäkerhet menar dammsäkerhetsforskare.

Femte december 2012 var media inbjudna till pressträff hos Länsstyrelsen Norrbotten(NSD). Temat var "Om dammen brister". En genomgång gällande evakueringar, faror och tidsperspektiv. Broschyren"Om dammen brister" skulle distribueras till 53 500 hushåll i Boden och Luleå. Det "Osannolika" har utretts av länsstyrelsen och säkerhetsansvariga i Luleå och Boden. Inriktning på vad som händer infrastrukturellt dominerade rapporteringen. I media nämndes inte orsaker som kan tänkas orsaka det "osannolika." Ingen som frågade?

Vad som däremot inte är osannolikt har pågått under lång tid. Det gäller prospekteringsbolaget Beowolf från England. De har kontor i Stockholm och lokalkontor i Jokkmokk, båda har postadress i Solna/Stockholm. Sedan länge har de påbörjat prospektering och provborrning på fyndigheten Kallak alldeles in på Lilla Lule älv. Detta måste arrangörerna av pressträffen i Luleå ha vetat. De måste också ha vetat att det gäller dagbrott och att i sådana spränger man i dagen. De måste också ha vetat att alldeles i närheten finns Parki kraftstation. Under kommande sommar(2013) har Beowolf tillstånd att provbryta(spränga) på fyndigheten. Bolaget uppger nu att 400 ton ska provbrytas, vilket motsvarar 25 lastbilslass att frakta från gruvan. Tillstånd för 6000 ton finns. En seriös väg finns inte för dessa transporter.

På förfrågan hos Länsstyrelsen/Norrbotten efter utredning som belyser konsekvenser vid dammkatastrof i Lilla Lule älv, är svaret namnet på utredningen och dess diarienummer. Svaret avslutas med:"Handlingen är hemlig och sekretess gäller enligt 18 kap 13 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)."

De uppgifter som lämnades på pressträffen var troligen utdrag ur den hemliga utredningen. Länsstyrelsen bekräftar att den hemliga utredningen gjorts av Vattenfall. Det kommer att visa sig, att när eventuell gruvdrift vid Kallak kommer på tal, då finns inte Kallakprojektet med i nämnda utredning. I sig inte märkligt, utredningen är dryga fem år gammal. Finns det då någon aktuell konsekvensanalys gällande planerad gruvdrift i Kallak?

Tar dokumentet upp den påverkan som Kallakprojektet kan få på älven och dammar? Finns något slags samråd mellan Vattenfall, Beowolf, Räddningstjänsten, Länsstyrelsen/Norrbotten och Jokkmokks kommun? Vad avgör om delar av dokumentet ska bli delvis offentligt? Har kommunstyret tagit del av dokumentet?

"Hej Leif!

När dokumentet blev sekretessbelagt i kommunen hänvisades till Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 18 kap 13 § (se nedan).KS har alltså inte tagit del av dokumentet utan det används bara i framtagande av kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats av KSAU som också är kommunens krisledningsnämnd."(Mail från kommunalrådet Jokkmokk)

-Hej och tack för svar. Är det bara paragraf 13 KSAU fått ta del av?

"Nej vi har inte tagit del av någon del av dokumentet du frågar efter. Det dokumentet har bara hanterats av de som arbetar med att ta fram kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen har ksau tagit del av."(Mail från Kommunalrådet Jokkmokk)

"När dammhaveriplanen är färdigställd kommer delar av den att kunna bli offentlig. Dokumentet tar ej upp påverkan i fall en gruvbrytning kommer att ske i Kallak området. Det finns idag ingen samverkan mellan de parter du redovisar med koppling mellan dammhaveri i Luleälv och gruvbrytning som jag är delaktig i." (Mail Räddningstjänsten)

-Kan det verkligen vara så att prospekteringsbolaget agerar på egen hand där ute? Kan inte hitta något i konsekvensanalysen som har relevans till sakfrågan: sprängningar i närhet av damm/dammar.

"Dom agerar ju inte själv, länsstyrelsen finns ju med som en part.

Men vad det gäller dammhaveriplan för Luleälv finns dom ej med i dagsläget.

Blir det gruvbrytning så måste många dokument plockas fram som jag kommer att ta del tex. riskanalys,först då kan det bli aktuellt att ta höjd för gruvan även i dammhaveriplanen." (Mail Räddningstjänsten)

Hur sammanfaller då Räddningstjänsten svar med Länsstyrelsens syn på saken?

"Du skriver att du trycker att det är märkligt om faktorer som eventuell framtida gruvverksamhet inte ingår i underlaget för beredskapsplaneringen. Jag delar inte din uppfattning i denna fråga. Jag anser att det är tillräckligt att förhålla sig befintliga faktorer som underlag för beredskapsplaneringen och revidera underlaget då förändringar sker för att därefter vid behov revidera beredskapsplaneringen." (Mail från Länsstyrelsen)

De tycks alltså vara rätt nära varandra med bedömningen att eventuell gruvdrifts påverkan kan anstå. " ... tillräckligt att förhålla sig till befintliga faktorer som underlag ..." eller att först vid gruvbrytning måste många dokument plockas fram.

Dammsäkerhets-forskaren May-Britt Öhman Uppsala, ifrågasätter det vettiga i att bedriva sprängningar så farligt nära dammen och kraftstationen som det är fråga om. Det är lätt att förstå det, vem kan ha kontroll över de vibrationer som åstadkoms, måhända främst i lakdammar med läckage som följd. I konsekvensutredningen förbigås detta. På ett samrådsmöte i Jokkmokk, påstod VD Boman(Beowolf) att det lakvatten som kommer ur provbrytning lätt kan samlas i hink eller container. 

HEMLIGHETSMAKERI

Kallakfyndigheten har nu klassats som riksangelägenhet, den intilliggande Lilla lule älv hotas inte bara av gruvdrift, utan också av förstörda vattentäckter. Kan det vara ett riksintresse?

 Från Vattenfall förklaras att "dokumentet är företagshemligt och lämnas inte ut av Vattenfall Vattenkraft AB."(Mail från Vattenfall) Men som vi ska se, kan det förmildras.

Det är svårt att veta, men tigande verkar vara den yttersta formen av "hemligt". May-Britt Öhman har under lång tid offentligt i olika media varnat för faran med gruvbrytning i Kallakfyndigheten.

-Att Länsstyrelsen inte har kompetens, tid eller resurser är en skandal, men det är inget nytt. Arbete pågår med att försöka se över hur dammsäkerhetsfrågor ska stärkas, säger May-Britt Öhman. 

Inte i något fall har hon blivit bemött eller tillbakavisad av dem det berör.

-Jag kan tänka att många tror att "någon" har koll på det. Vilket ingen har, tillägger May-Britt Öhman.

Dammsäkerheten har utretts av dammägaren själv och har klassats som "företagshemligt". Vilka kommuner har då tillgång till utredningen?

"Enligt min kännedom har alla kommunerna detta. Det finns dock en inställning att dokumentet i sin helhet inte lämnas ut av någon av dem som har det. Men myndigheterna gör dock en självständig bedömning hur de vill sprida information."(Mail från Vattenfall)

En inställning? Inget 18 kap 13 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) helt plötsligt. Det betyder att Länsstyrelsen/Norrbotten avhänder sig möjligheten till"självständig bedömning" och sekretesstämplar utredningen. Eller gör den det?

Genomgående i samtal eller mailväxling återkommer orden "hemligt" eller "sekretess." Kort och gott. Men genom att nämna Kallak konkretiseras frågeställningen till till Länsstyrelsens handläggare.

"Ärendet innehåller dock ej en utredning om eventuell framtida gruvverksamhet, så om det är vad du önskar få ta del av så kommer vi inte kunna tillmötesgå ditt önskemål."(Mail från Länsstyrelsen)

Av det skrivna får man dra slutsatsen att någon riskanalys för Kallakprojektet inte finns och som sagt av Räddningstjänsten; ingen känd samverkan mellan berörda parter. Undertecknad har inte hittat något relevant dokument i tillståndsprocessen rörande dagsprängningar vid Parkidammen.

                                                ***

DÄR DAMMEN BRAST

I september 2000 brast vallen i en lakvattendamm vid Aitik-gruvan utanför Gellivare. 1,5 miljoner kubikmeter reningsvatten från koppargruvan rann ut i naturen. Vattnet nådde så småningom Lina älv och Ängesån.

Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklingsaktiebolag.www.elforsk.se

I en Elforsk rapport(05:38) gällande omtalade dammkatastrofer i modern tid  i Sverige redovisas följande:

"Dammbrott leder till att magasinerat vatten frisläpps okontrollerat, med

följdkonsekvenser som t.ex. förlorade människoliv och skador på miljö och egendom. I

Sverige har hittills inträffat ett fåtal dammbrott som har fått uppmärksamhet på

riksplanet. Bland dessa är dammbrotten i Noppikoski (1985), Sysslebäck (1973) samt

därtill ett ras av en gruvdamm Aitik (2000) de mest omtalade. Konsekvenserna av dessa

händelser omfattar för Sysslebäck förlust av ett människoliv samt förstörda byggnader och vägar. För Noppikoski skadades Hansjö kraftverk, vägar och broar samt skogsmark.

Dammbrottet i Aitik resulterade inte i några allvarliga skador. 

För Sverige har inte någon systematisk genomgång av inträffade

dammbrott genomförts varför någon tillförlitlig statistisk för dammbrott inte kan ges."(min kursiv)

Fiske-experten Gunnar Westrin från Råneå kommenterar till att börja med: - Jag säger då det!

Vidare: 

"Jag råkade befinna mig i Linafallet när dammkatastrofen var ett faktum. Fiskade med en kompis. Ngn dag innan kom det plötsligt ”berg” med skum i strömmarna från Linaälven, ngt som vi inte fattade vad det var. Ngn tror att det kunde vara medel man kastat i för att bromsa läckaget, andra tror att det har att göra med den skit som följde med ut. Jag har pratat med forskare om detta, det var ju under en tid då laxen och havsöringen var på G mot lekplatserna. Det blev ett stort läckage bl a med koppar. Dom svar jag fått är att det under rimlig framtid inte går att utläsa eventuella skador, beroende på jonernas långsiktiga rörelser. Man pratar om cykler på 30-50 år och eftersom det knappast finns fasta referenspunkter. Så jävligt är det. 

Rent kemiskt måste bedömningen vara den att stor skada har skett.

Hej/Gunnar."

Talvivaara i Finland

Nickel som också blev uran, det fanns ju redan där, i slaggen. Moderna metoder fixar allt, en död arbetare till att börja med. Sen fåglar och sen och sen och nu massdöd bland fåglarna i området. Kraven växer på ett stopp för anläggningen, miljöministern ansluter sig till kraven. Miljöproblemen växer, då kliver närings- och industriministern fram och talar:

"På grund av obetydliga miljöproblem kan man inte stänga en hel gruva och sålunda riskera hundratals arbetstillfällen."(Tidskriften Krattan)

TALVIVAARA

 Åtta hundra strålande arbetstillfällen

nya metoder som läker, medhjälp till mord

på moder jord.

Nickel pickel, pirum parum

tränger in i blod och kranium.

Ser jag i syne, vad hoppar där?

Kisar, böjer mig fram

tung av metaller.

På brusten vall, tunn som sommargardiner

hoppande Duracellkaniner.

En grumlig soppa rinner

kapitalisten tror att han vinner.

Ingen är paniken, fortsatt drift

meddelar kaninernas medlöpare.

Brukar man inte avlägsna brusten apendix?

Leif Öhman Randijaur