Skriv ut denna sida

Velourmanen Vladimir

Pierre Gilly, författare till Informationskriget mot Iran (Verbal förlag) 2013 26 mars 2014
Putin Vladimir
Putin Vladimir Bild: Facebook

Rysslands annektering av Krimhalvön har föranlett en del krokodiltårar.

Det talas om internationell lag och staters okränkbarhet. Det dras paralleller till Adolf Hitler och Münchenöverenskommelsen. De som vill försvara eller förminska Rysslands övergrepp talar i stället gärna om Kosovo, vilket är en rimlig jämförelse.

Ja, Kosovo har inte blivit en amerikansk delstat.

Men NATO använde betydligt mer våld än Putin, för att slita Kosovo från Serbien. Och nu har Förenta Staterna en stor militärbas, Camp Bondsteel, där.

Det finns andra historiska paralleller. Texas slets ifrån Mexiko på ungefär samma sätt som Krim från Ukraina. Panama hade inte varit ett eget land idag om det inte vore för amerikanskt intrigerande.

Men Putins kritiker har rätt. Man ska titta på andra världskriget om man vill ha en historisk kontext för det som nu sker på Krim.

I München 1938 gick Frankrike och Storbritannien med på ge stora delar av Tjeckoslovakien till Hitler. Polen passade också på att norpa en bit av tjeckiskt territorium. Och sommaren 1945, i Potsdam, gick Förenta Staterna och Storbritannien med på att ge Polen nästan 24 procent av det som varit Tyskland innan Hitler kom till makten. Ingen av Stalins demokratiska allierade i väst hade några invändningar mot att justera gränserna på det här viset.   

12 miljoner tyskar fick packa en resväska med personliga ägodelar, och ta med ett handbagage när de skulle ”omlokaliseras”. Och om de inte lämnade sina hem städade och i ordning hotades de med att skickas till arbetsläger österut i stället. Även ett par miljoner tyskar i Tjeckoslovakien fick lämna allt de ägde och bosätta sig i rest-Tyskland. Flera miljoner tyskar dog under den här massiva, kaotiska tvångsflytten.  

Hitler förlorade kriget men hans idéer om kollektiv skuld och folkomflyttningar segrade. 

Harry Truman sa inget om att Tysklands gränser var okränkbara eller att det stred mot internationell lag att fördriva folk från deras hem. Han hade annars en hel del påtryckningsmedel: Sovjetunionen fick fortfarande ekonomisk hjälp från västmakterna.  Förenta Staterna hade kärnvapenmonopol och Sovjetunionen hade precis förlorat tjugo miljoner soldater och civila.

Men det var inget tal om att införa sanktioner eller ens viska någon form av kritik. Truman tyckte att det var en utmärkt idé att stympa Tyskland. Han såg det som en del i den politik som skulle se till att Tyskland aldrig kunde starta ett krig igen. Av samma skäl idag har västmakterna lagt ut stora resurser på att förhindra att Ukraina närmar sig Ryssland.

Det finns goda skäl att tycka illa om Putins agerande i Krim men den har bara en principiell likhet med de annekteringar som västmakter själva genomfört eller sanktionerat. Våldet har varit minimalt. Invånarna på Krim har inte fördrivits eller dödats.

Jämfört med Joseph Stalin, Harry Truman eller Winston Churchill verkar Vladimir Putin vara en velourman.

Pierre Gilly, författare till Informationskriget mot Iran (Verbal förlag) 2013

Relaterade artiklar (efter tagg)