En yngre man någonstans i Sverige köpte aktier för 160 000:- i gruvbolaget Northland(aktuella i Kaunisvaara-Pajala). Gruvbolaget är nu på fallrepet, kursen faller rakt ner. Gruvan har startats, drift har pågått en tid och nu är kassakistan tom. Bolaget har sökt om rekonstruktion, nästa steg i det kapitalistiska spelet är konkurs. Den yngre mannens aktier är idag värda tio tusen kronor. Så kan det gå när man leker kapitalist.

I Rönnbäck, Västerbotten, planeras det för nickelgruvor.

Bolaget behöver 2,6 miljarder kronor, en nyemission har misslyckats och en av storägarna(PEAB) riskerar en rejäl brakförlust. Det hela är alltså inget kompisparti poker med tändstickor. Utåt gör bolaget tappra försök att hålla masken, förmenta experter(med vissa bra undantag) gör sitt bästa för att rikta blickarna åt fel håll. Sifferexercisen underblåser spekulationer om räknefel och marknadsförskjutningar. "Det är sånt som händer, men det rätar säkert till sig" är vanliga kommentarer.

Bitterheten sprider sig bland de så kallade småspararna, de som känner sig lurade. De har alla möjliga världsfrånvända förklaringar till sin förluster. Det kan vara allt från otur till fiffel. I det läget går folkpartisten Jens Sundström från Luleå ut och uppmanar till köp av aktien. En äkta halmhatts politik, eller som Per Ahlmark under sin tid yttrade till sparkade arbetare: Lycka till!

Bolaget har en halv miljard i obetalda skulder och VD Vaplan reste till Pajala för att lugna de anställda. "Långsiktiga finansiella lösningar" är receptet. Självklart sprider sig en vacklande optimism bland folket i Tornedalen. För att uppmuntra talas om det självklara förhållandet; gruvan ligger där färdig och klar, kan inte flyttas. Bifall till rekonstruktionen har kommit och som rekonstruktör rekommenderas den advokat som arbetade med SAAB:s affärer. VD Vaplan säger sig vara nöjd med det. Spåren förskräcker.

Nyligen besökte Löfvén gruvan och utbrast entusiastiskt:Det är här det händer! På det har tystnad förevarit från det hållet. Det bör nämnas, att vid tillfället hade Löfvén inga som helst tankar på att vilja göra ändringar i Minerallagen. Han rekommenderade i ställe glädje över de riskkapitalister som förärat kommunen sin närvaro. Anledningen till glädje skulle vara ökade skatteintäkter till kommunen. En torftig halvsanning när han vet vart de stora vinsterna försvinner.

Mueller(SAAB), Karl-Axel Vapland(Northland) och Sinclair(Beowolf Mining.Kallak). En tre-enighet med spruckna pokerfaces.

Marie Persson talar om gruvmotståndet i Sverige. Jordens Vänner är med och sköter tekniken. Bilder: Lars Igeland, Jordens Vänner.

9:de februari i 30 graders kyla, demonstrerade 300 i Jokkmokk mot Beowolf och deras planer på ny dagbrottsgruva, hotfullt nära Lilla Lule älv och Parki kraftstation. Dammsäkerhetsforskaren Maj-Britt Öhman utfärdar kraftig varning för katastrof.

Leif Öhman
Randijaur

Gruvdemonstation i Jokkmokk

Lördag 9 februari hölls en demonstration i Jokkmokk mot gruvplanerna i området. Många är oroliga för hoten mot rennäringen, turistnäringen och naturvärdena. Planerna är långtgående; i juni ska provbrytning ske och det behövs inte ens en miljökonsekvensbeskrivning.

Jordens Vänner stöttade demonstrationen och delade ut flygblad. Urbergsgruppen-Jokkmokk och RUSA (Rätten för Urfolk Samerna) var arrangörer, och även Nätverket Inga gruvor i Jokkmokk och även Fältbiologerna var med.